Aftonbladet – 13 december 1870, sida 2

nde bevis på verkliga herrskaregåfvor, ty ill dem hörer utan tvifvel modet att kunna tan alla konsiderationer aflägsna från makt;åliggande poster personer som visa sig vara å ett eller annat sätt för dem olämpliga. Törtd ofta har icke framgången af stora föetag blifvit komprometterad just genom den lathet, som ansett det icke gå an att vidaga en af behofvet påkallad afsättningsåtvärd. Det är för öfrigt en ganska egendomlig öreteelse denna myndighet, man kan väl säga sjelftagna, som utöfvas af Gambetta fver ett stort folk. Och dock faller det snappast någon in att bestrida honom densamma. Grundtonen i detta yrkande på inkallandet af en konstituerande församling, hvarom jag förut talat, men hvilket för ögonblicket nästan alldeles tystnat af, var naturligtvis en protest emot den nuvarande regeringens befogenhet att utöfva makten; men man har knappast vågat uttala dessa protester rent ut och ett faktum är, att då denna regering, det vill i sjelfva verket säga, hr Gambetta utskrifver manskap, gör utnämningar och disponerar medel till ofantliga belopp, så lydes han för närvarande i det af fienden icke ockuperade Frankrike så utan alla invändningar som vore hans makt bekräftad genom ett plebiscit ef 8 millioner röster. Det är, synes mig, för den verkliga herrskareförmåga, som Gambetta utvecklat, som detta förment svårstyrda folk böjer sig, och temligen säkert är, att om de åtgärder som af nationalförsvarsregeringen vidtagas utanför Paris bidraga till Frankrikes räddning, så är detta hans verk; ty ehuru hrr Cremieux, Glais-Bizoin och Fourichon allmänt anses såsom utmärkt hederliga och rättrådiga män, så hade de, under den tid som förflöt innan Gambetta föll som från skyn hunnit tillräckligt ådagalägga sin oförmåga att lösa det stora problem, som förelåg dem. Det var några dyrbara veckor, under hvilka nästan allting började gå rent på tok, men med Gambettas ankomst och inträde i styrelsen inträdde der en annan anda, och man kan säga att det ofantliga organisationsarbete, som nu är gjordt, äl frokten af hans energi. Etter; det långvariga blötvädret, som rådt i dessa trakter, har från och med gårdagen inträdt köld med hög luft. I dag smakar lutten och temperaturen verkligen af nordisk vinter. — Troligen skola de i fält varande trupperna. lida mindre härat än af fuktigheten, som tvungit dem att så godt som rent af ligga i vatten och dy. De militära operationerna underlättas också utan tvifvel a vägarnes och fältens upptorkande. G . Es