Aftonbladet – 12 december 1870, sida 3

sig. Den stormade höjden och dref fienden ut för östra sluttningen. Regementet Colberg af: I kåren flankerade, understödt af wirtembergsk l infanteriet, fransmännen och hindrade den i e! t skog mellån Cr6teil och jernvägen från Paris til 1 Melun posterade franska reserven att ingripa Hela rader af fiendtligt infanteri nedlades på slutt -Iningen. Mer än 300 fångar togos. Fienden drog sig tillbaka med sina reserv. Det andra anfallet utvecklade sig på samma sätt. Sachsarne hade först på morgonen den 30 Jaflöst wiirtembergarne vid Champigny och Villiers. I Dock hade de äfven på dessa framskjutna poster icke mer än 6 kompanier, hvilka då fransmännen framryckte drogo sig tillbaka till det bakom varande understödet. Villiers återtogs genast af tyskarne. I Champigay och Brie höllo fransmännen stånd då vid mörkrets inträdande drabbningen måste afbrytas. Wärtembergarnes förlust belöper Sig på denna dag till vid pass 800 man. En depesch af general Trocbu angifver fransmännens förlust till 2000 man. Dermed öfverensstämmer, att fränsmännen den 1 December till och med bådo om ett vapenstillestånd till kl. 4 på eftermiddagen, hvilket äfven beviljades dem. Vapenhvilan hade till ändamål att föra de sårade fransmännen till Paris. Då detta värf icke inom den bestämda tiden hann afslutås, öfverlemnade fienden en del af sina sårade ät deras öde. Några ApPsamlad en åf wärtembörgarne, som här åter gåfvo ett hedrande bevis på tysk humanitet, ända till sent in på aftonen den 1 December. Andra måste qvarlemnas, då det fiendtliga bombardementet gjorde fortsättandet af detta barmhertighetsverk omöjligt. De kunna svårligen ha undgått en säker död under den iskalla natten. Den 2 December kl. 7 på morgonen angrep den första wärtembergska brigaden i förening med sachsarne åter Champignay. Köpingen intogs två gånger. Då likväl fienden kunde få förstärknin gar på jernväg, lyckades han vid middaägstiden åter få fast fot. Striden förnyades och var för wärtembergarne, som med utomordentlig seghet höllo stånd, svår och blodig. Omkring kl. 3 hade de åter besatt öfra hälften af köpingen. Omkring kl. 6 afbröt fienden striden, Äfven från havs fästen upphörde elden. Detta säkra tecken till afmattning gör det osäkert, huruvida striden i morgon skall komma att förnyas. sen högqvarter i Champs meddelar en utförken hän afsiatar på följande sätt: Är det att gå för långt, om män-påstår, att ingöntiog vanns på någondeta sidan, under det att förlusterna på bådafsidor voro stora? Fransmännen inneba ännu Champigay; ehuru wirtem: ergarne återtagit åtskilliga af Bina förposter der. Fransmännen hade huadratals sårade och dödade, och 300 togostillfånga. Å andra sidan ha tyskerne att beklaga siwärtsamma förluster. Die Schizon och 108:de regementet blefvo förfärligt åtgangna. Hela aftonen i går koa-mo dystra processioner med sårade intågande i staden, för att föras till fältlasaretten här och i Torcy. Det är sorg öfverallt omkring oss öfver så många officerares och soldsters död. Menscha vi väl sett den sista af dessa strider? Jag fruktar, att så ej är. Jag skall bli angenämt öfverraskad om jsg ej behöfver skicka en berättelse om en ny. Om man kan lita på general Ducrot, har armen i Paris ingalunda för afsigt att gifva tappt ännu. Här meddöiar jag en afskrift. af ett dokument, som anträffats i fickan på en af de i går vid Brie tillfångatagna solterna: aSoldater vid! andra Parisarmen! Ögonblicket är inne att bryta den jerhktets, som Alltför länge har :omslutit er och hotatvatt förgöra ergedom en långsam och förfärlig dödskamp. På er lott har fallit hedern att försöka detta stora företag. Att I skolen bevisa er densätmma värdig, derom är jag förvissad. Utan tvifvel skall vårt värf till en början bli svårt. Vi skola få allvarsamma hinder att öfvervinna. Vi måste se dem i ögonen med lugn och beslutsamhet, utan öfverdrift och utan svaghet. -Se här sanningen. Straxt i början invid våra framskjutna poster skola vi finna oförsonliga fiender, som vunnit sjelfförtroende och djerfhet genom alltför inånga framgångar. En kraftig ansträngning skall derföre bliaf nöden, men den skall ej öfverstiga er förmåga. För att bereda er till aktionen har dens omtanke, som innehar det högsta befälet öfver oss, samlat mer än 400 artilleripjeser, af hvilka minst två hindra äro af svåraste kaliber. Intet materielt motstånd kan utbärda dem, och för att göra det möjligt för er att slå er ut, skolen I bli mer än 150,000 man, väl beväpnade och väl utrustade, till öfverflöd försedda med ammunition, och, såsom jag hoppas, alla lifvade af oemotståndlig stridslust. Segren I uti stridens första period, är er framgång säker, ty fienden har till Loires stränder skickat större delen och de bästa af sina soldater. Våra bröders bjaemodiga och lyckosamma bemödanden qvarhålla dem der. Mod och tillförsigt således! Kommen båg, att i denna sista strid kämpa vi för vår ära, vår frihet, vårt älskade och olyckliga lands räddning; och om denna tavke är otillräcklig för att ifva edra hjertan, tänken då på edra förhärjade fält, edra utarmade familjer, edra tröstlösa systrar, hustrur och mödrar. Må dessa minnen hos er väcka den törst efter hämnd, den häftiga förbittring, som intäger mig, och iogifva er förakt för aran. För min del är jag fast besluten och svär r alla och hela nationen, att jag icke skall återvända till Paris annat än som död eller segrare. I-kunnen få se mig stupa, men i skolen aldrig få mig vika tillbaka. I den händelsen tveken ej, itan bämnens mig. Framåt då: och må Gud beskydda oss! Paris den 28 November. Högste befälhafvaren för andra Paris-armån. l: a AA. Ducrot. Times korrespondenti kronprinsens af Sach-lig beskrifning om utfailet den 2 dennes, hvilHvad blef resultatet af denna. dags strid? Ställningen i Parig, Times Versailles-Korrespondent har i detta ufseende af en af de franska fångar som torös vid utfallet den 29 Nov. erbållit några letaljer af intresse... Russell skrifver härom: -oNäågra fångar gjordes i: byarne; och man ar med stor uppmärksamhet lyssnat till deas berättelser. Eno ganska intelligent frivilig har gifvit en berättelse om förhållandena nom Parix. Om hon är sann, mäste den eorien att Paris skäll gifva sig den 8 eller 10 Jecember betraktas såsom falsk. Denne man ar förut varit i armen och tjenat vid :artileriet på Krim, i Italien och Mexiko: -Han lade fått afsked och höll sig pu stilla till less han fick höra, att preussarne icke ville luta fred förr än de fått en del af Frankike. Då gick han itjenst såsom frivillig, och mm hvarje beväpnad fransman pjorde sin pligt å välsom denne gamle soldat, hvilkens kläler voro: genomborrade af kulor och hvilkens spsigte var sönderslitet af ett skott eller ett pa jonettstygn;-skulle tyska-armen ha en svår viöter att mötse. Han beskrifver natidnsie NÅR STAR ENSE stort allvar, sknappt ett vinglas, tänker jag. . ANt dot öfriga är romerskt n