Aftonbladet – 12 december 1870, sida 3

1, I den svenska statskyrkan eller konstituerat sig till h) en laglig församling, utan föredrager att hemligen och på sidan om isgen åt sig vårfva anhängare, så lärer väl uti ifrågavarande fall K. M:ts förl ordning den 7 Mars 1855 angående ändring i 2 Djaf 1 kap. missgerningsbalken ega sin fulla tillämpHighet, hvadan jag i sådant fall vördsammast får ) åberopa densamma såsom alternativ. ansvarsgrund .) Stockholm, Skeppsbolms församling, den 16 No. H vember 1870. ; Gust.. Påhlman. Å Regts-pastor vid. Skärgårdsartilleriet och kyrkoherde i Skeppsbolms församling. Till Stockholms rådhusrätt. Med anledning af bifogade angifvelse får jag anhålla om stämning och kallelse till rädbusrätten A baptistpredikanten A. Wiberg, boende i huset JM 27 B vid Lästmakaregatan, och magister P. Palinqvist, boende J4 37 Malmskilnadsgatan, under påstående det må Wiberg ädömas ansvar för hvad mot honom blifvit angifvet evligt 25 i k. förordniågen den 16 Növ, 1869, angående ansvar för den Isom söker förmå annan till affall från den evang. I Lutherska läran, samt Palmqvist för det han uti , baptistförsämlingehs söhdagsskola intagit och undervisat barn, icke tillhörande sagde församling, enligt 8 Si k.-förordningen af samma dag, angåJende främmande trösbekännare och deras reliJgionsöfning. Stockholm den 24 Nov. 1870. J. Cederborg. Resolution: För att -härå svara kallas och :stämmas baptistpredikanten A. Wiberg och magister P. Palmqvist-vid laga påföljd; att härstädes sig inställa torsdagen -dex: åttonde instundande December kl. 11 f. m. Stockholms rådhusrätts fjerde afdelning den 25 Nov. 1870. Ex officio. F.Krook. Som man ser, har angifvaren varit okuuvig Om, att båda de lagar han åberopar äro afskaffade. Hela missgervingsbalken, inne-. fattande nämnde ; utbyttes redan för sewår: sedan motstrafflagen. af. den 16 Febr. 1864 Hr Palmqvist afgaf följande skriftliga svaromål, hvarvid må anmärkas, att det först äsyftade formfelet i stämniogen vid målets päropande var ändradt, hvadan den första anmärkningen. förfaller. Till Stöckholtbs rådhusrätt! Uti den-genom allmän åklagare på mig utverkade och delgifna stämnivg och källelse af den 24 sistl.. Nov. att mig till Stockholms rädbusrätt denna dag inställa, yrkas mot mig ansvar enligt 8 i k. förordningen den 16 Nov. 1969, angående främrande trosbekännare, och deras religionsöfning. När jag uppslår k. förordniögen af nämnde dato finner jag, att den angår ansvar för den, som söker förmå -annan tiil -affall från den evangelisk Jutherska läran, och dessutom blott ihnehåller -2 SS, hvadan -någon 8de Y ej finnes, efter hvilken Jag hvarken kan afgifva svaromål -eiletbiifva dömd. Jag kundesåledes redan pågrund häraf hafva follt juridiskt skäl att yrka från målet blifva skild. Då jsg likväl foner att den k. förordning som åsyftas skulle angä främmande trosbekännare och deres religionsöfriing kan jag deraf sluta att den s svd ådyftarär 8 I af k. förordningen af den 23 Oktober 1860, hvars innebåll medgifver ett sådant antagande. Hen 2 För att docklära känna denna k. förordnidgs syfte, och för Kvilkaden är ämnad att gälla, är nödigt att genomläsadensamma från början. Jag finner då att 1 8 bar denna lydelse: Viljakrigtna 4 j j L 4 trosbekännare af annan lära än den rena evange:, liska förena sig i församling; göre derom bos ko-, nungen ansöknidg och uppgitve dervid sin trosbekännelse och försavilingsordniog; Finner sko-, nungen, efter :vederbörandes hörande; skäl att an-( sökningen: bifalla, ege sålunda tillåtet främrosnde trossamfund rätt till fri religionsöfning inom de af lag och Bedlighet bestämda gränser etc. Derefter, följa ej mindre än 16 8, hvilka ullw angå sådåna ; med särskilda k. privilegier utrustade samfund. ; Det är ju derföretydligt att:denna k.förordnings: 8 äfven angår sådana församlingar. Men nu höI rer-ej jag på något vis till en sådan efter devnals k. förordning bildad och erkänd församling. Vis-!4 serligen skiljer jag mig något från lutberska kyr kans åsigter, bufvudsakligenii fråga om kyrkoförfattniog. Men då i fråga varånde k. förordnings) 14 5 förklarar att ingen, han må huru mycket som q helst; afvika från lutherska. kyrkan och huru of-J fentligt som helst förklara det, likväl skall ansesy från kyrkan skild, förrän han... blifvit i annat, ilj, riket stillåtet, religionssamfund upptagen; alltså l, förklarar lutherska kyrkan mig emot min vilja ännu för sin medlem. Jag och omkring fyratusen g med mig liktänkande hafva i en offentlig till hög-s sta myndighet ingifveå petition redan för åtta årly sedan uppgifvitde samvetsskäl,söta hindra oss att q begära att fåinträda under ofta vämnda lag. Vårt q handlingssätt kan-derföre ingslunda kallas -hemligt., såsom i angifvelsen mot mig antydes. Detlq kan ej heller kallas ett brott emot nämnde lag.q då dess redanvanförda 1 ställer det fullkomligt 8 i de med lutherska kyrkan: olika tänkandes: fria sg skön att vilja söka sådana privilegier som. deri), erbjudas.-Jag tipprepar, att då jag ej sökt denna sg författnings särskilda privilegier, jag ej heller kan sg, åläggas dermed förknippade skyldigheter. ö Af avgifvaren kongl. hofpredikanten och kyrko-J herden i Skeppshbolms församling, hr G.Påblivans, f, till öfverståthällareembetet ingifna skrifvelse synesp dock tydligt, att afsigten med-bans angifvelse är, g att genom-den verldsliga maktens åtgörande lägga !za hinder försden :söndagsskolverksamhet, som här ig det så kallade Betbelkapellet under-en följd af år), otöfvats, Detta föranleder mig att öppet införg Stockholms rädhusrätt, dit jag i dag är ballad och stämd för denna vefksamhet och med yrkande mot f nig af höga böter eller fängelse ända till och Med i ett:år, frarlägga en enkel och sanningsenlig be-p rättelse .om denna i vårt land änvu ringa, men i England och Amerika särdelös störattade, vigtiga och i mångå bänseenden välsignelserika verksambet, och der tiotusentals män och qvinnor ur alla samböllsklasser: vch ur alla förmögenhetsvilkori med nit och intresse deruti deltaga. k d n Första gången jeg hade tillfälle att Be en sådan söndagsskola var vid ett besök i Evglands bufvudstad under den första verldsexpositionen 1851. Den gjorde då gerdst på mig ett så djupt intryck, r att jag efter min återkomst till fåderneslandet samma år ismin då-säsom lärare vid Prins Carls! upptostringsanstalt.:invehafda lokal, öppnade en b sådan skola, till hyilken -iubjödos och derefter I somlades-stora skaror af till större delen fattiga ? barn:Deåna verksåmhet bland barnen blef iig!i ock innerligt kär, hvarför jag äfven med korta o atbrott under alia-dessa snart förflutva 20 åren sg; intill närvarande stund. dermed fortfarit. Säsom sg alit-godt vanligen :blott småningom slår rot och utvecklar sigyså fann söntagsskolan en längre tid ganska ringa deltagande. Den har dock nu under 2! sensre åren, ej blott i min umgängeskrets, utan st öfver hela deuna stad och på många platser inom g, vårt fådernesland;-blifvit omfattad med varmt inpy tresse, så att flera hundra, ja kanske tusende män och qvidnor af olika sambällsklasser: afsätta någon stund på Herranstag för att omkriog sig samla barnskaror och med dem läsa och på ett enfaldigt) 3! sätt efter bårnens fattningstörmåga betrakta detre Gudomliga bibelordet. På det den upplysta domstol, för hvilken jag är kallad, -må-kunna få kännedom om arten af denna verksamhet och-sättet-huru man härvid går tillväga, samt deraf.-något måkunna. bedöma, om