Aftonbladet – 12 december 1870, sida 2

MEG SIE CBE: UEPEURIIVE SUI VALS MUTE åt amms också endast derföre, att jag i helaijn örhållandet med denna underrättelse och d: less utbredande samt i uraktlåtenheten attld rederlägga densamma, ser yttriogen af env genhet i det franska lynnet, af hvilken man d inder loppet af detta krig haft talrika prof, lje ch hvilken förklarar många företeelser här)h tädes under denna tid. Jag hänsyftar pål!h lenna förvånande ytlighet, för att begagnalr: tt mycket lent uttryck, hvarmed man be-!n randlar äfven de allvarsammaste saker;h vå denna ytterliga hastighet, hvarmed man vildar sig en föreställning om ett för handen s varande förhållande, utan att genomen pröf-b ling af data, genom en efterforskning af dels närmare omständigheterna söka utforska huru n med saken rätteligen kan hänga tillsammans ly och om det. fiones någon rimlighet i denlg slutsats, till hvilken man håller på att komma. v Jag har vid föregående tiilfällen fästat upp-o märksamheten på, med hvilken lätthet denlt stora allmänheten till följd häraf sät-la ter tro till de befängdaste historier, hvil-r kas orimlighet springer i ögonen vid för-s sta skymt af pröfning af deras sannolikhet, t men kan man väl förundra sig deröfver dåjf en minister, som vet att hela Frankrikes, jalt hela Europas, för att icke säga hela den ci-!s viliserade verldens blickar äro fästade på ho-lf nom, utan närmare eftertanke framlägger upp: gifter, sådana som de ifrågavarande och i ett ! ögonblick af så högtidligt allvar som det, ll hvilket nu är inne. Jag kan tillägga någraly andra uppgifter om hura från personer i of-l1 ficiel ställning de mest öfverdritna historier :i kolporterades rörande batsljen vid Paris, men l4 jag skall först taga mig friheten visa huru ! hr Gambettas uppgift efter all sannolikhet : tillkommit. Af alla här och i Poitiers utkommande l! tidningar, som jag haft tillfälle att se, är det: blott en enda, T Union, som offentliggör sjelfva I! ordalydelsen af den depesch från Paris, pål: hvilken uppgifterna ihr Gambettas tal grunda : sig. Lägger man denna depesch, som är ex-!. pedierad af Agence Havas i Paris, men in galunda är någon officiel rapport från regel! ringen derstädes, vid sidan af hr Gambottas tal, så befiones. det, att alla de faktiska uppgifter, som förekommo i talet; voro hemtade l or nämnde depesch men att det svåra misstag, om hvilket jag talar, alldeles icke derl förekommer. Der säges rätt och slätt, att amiral la Ronciere på eftermiddagen den 301 gjort ett kraftigt utfall mot Epinai, bemäktigat sig preussarnes förskansningar derstädes l: samt tagit flere fångar och två kanoner. Nu har man utan allt tvifvel vid mottagandet af denna depresch, i krigsministeren sökt göra sig reda för belägenheten af den uppgifna punkten och dervid råkat på kartan ta fatt på det Epinay, som är beläget söder om Paris, vid Orleansbanan, och .så tog man för gitfvet att det var denna ort som menades, utan att göra klart för sig, att ett framträngande dit förutsatte ett fullständigt genombrytande af de preussiska linierna. Nu var det likväl icke gerna tänkbart, att sådant kunde ske på en enstaka punkt, utan att samtidigt tyskarne hade blifvit tillbakaträngde på hela sin front på södra sidan om Paris, hvilket, då det här var fråga om en sträcka at två och en half mil, icke kunde betyda någontiog annat än att cerneringsarmön var på denna sida i grund slagen och upprifven, Härom talade dock icke depeschen ett ord, utan omnämnde den la Roncieres utfall såsom en episod blott vid sidan af det mot öster och sydost riktade hufvudutfallet. Skulle man åter verkligen ha: föreställt sig, att la Ronciere kunnat på en enstaka punkt bryta sig igenom, låg å andra sidan, det antagande ofantligt nära till hands, att han befann sig i en mycket kritisk ställning och att den kår, med hvilken -han verkstäilt utfallet, ofelbart skulle blifva afskuren, såvida icke med ens cerneringen var alldeles upphäfd. På ailt detta synes man likväl icke ha gifvit sig tid att tänka i krigsministören; man hade på kartan fonnit ett Epinay; man trodde att det var om det som fråga var, och för att för allmänheten göra begripligare ortens läge tillfogar Gambetta i sitt tal den uppgiften, att la Roncieres utfall jemväl skett i riktningen af IHay och Chevilly och att ban framträngt till Longjumeau och på andra sidan deromn tagit de af-preusarne. vid Epinay uppförda förskansningarne. Dessa broderier, med hvilka Gambetta försåg de i depescen förekommande uppgifterna, angifvas emellertid ingalunda så som förmodanden, utan de äro inlagda i sjelfva berättelsen ochmeddelas till och med i. den tryckta redogörelsen för hans tal inom citationstecken, för att antyda att de tillhöra innehållet af de mottagna depescherna. Att tidningar någon gång vid utläggningen af otydliga telegrammer, tillåta sig att tillfoga ett och annat ord till deras förtydligande, och dervid icke så sällan råka att taga miste, kan man förklara för sig, ehuru åtminstone hos oss tidningarne vanligen tillägga dylika egoa förmodanden i en parentes eller i en not; men att en krigsminister äfventyrar en sådan utläggning af en depesch, helst då någon liten pröfning -bort visa osannolikheten af de antaganden, från hvilka den utgick, må med skäl väcka förundran och kan! endast förklaras med den egenhet i det franska lynnet, om hvilken jag talat. Men hvad som måste förundra ännu mer, det är, attl. då ett sådant misstag blifvit begånget, man icke upplyser allmänheten om rätta förhållandet sedan det blifvit uppdagadt... Det kan icke vara något tvifvel om, att regeringen har tagit kännedom om de tyska depescherna och genom dem erfarit, hvilket Epinay det verkligen var fråga om, men ännu i-dennal stund har. le Moniteur icke innehållit en halfdragen anda, som ger en antydan derom, och detta oaktadt den edition af denna tidning, som benämnes Le Petit Moniteur? och hvil-! ken utkommit i dag på f. m., innehåller en, temligen utförlig kommentarie öfver de sena-. ste krigshändelserna. Man lemnar, hittills, åtminstone, allmänheten iden villfarelse, hvari man inledt henne: Att Gambetta meddelat sina uppgifter på god tro, lider icke det allra minsta tvitvel men att de icke beriktigas är, tror jag, en yttring af en annan lynnesegen-:! het, som man här mycket ofta påträftar, nem! ligen att det icke räknas så noga med exaktityd och trohet i uppgifter. Det är på detta sätt man förfarit från krigets början. Oriktiga uppgifter ha kommit i omlopp, utan att nägonsin vederläggas, tills slutligen en vacker mo PO RR LR as