Pre a OP 0 NN och några små förpostfäktningar. Dagen användes till att såvidt möjligt förbättra truppernas situation, hvilka tåligt fördrogo der ogynnsamma väderleken. Utom danska officiella berättelser föreliggs äfven andra ballongunderrättelser från Paris till den 4 dennes. Enligt dem egnades sista torsdagen till begrafvande af de döda oct omsorgen för de sårade. Antalet af de wärtembergska och sachsiska trupper, hvilka på RT sidan deltogo i striderna, uppskatta: till 100,000. Ien berättelse af goneral Schmitz af den 4 på aftonen heter det: Armen befinner sig utom Paris i en väl betäckt ställning. Trapperna hemta nya krafter af der korta hvila, på hvilken de efter de sista hårds striderna hafva fullt anspråk. En annan ballong, som den 2 December nedtallit vid L? Mans, medför underrättelser från Påris af den 1 på aftonen. . Enligt dem skulle det varit. Dacrots afsigt att redan den 29 på mörgonen samtidigt med Vinoy Verkställa sitt utfall på sydöstra fronter, men af en öfversvämning blifvit nödsakad att uppskjäta det till följande dagen. . Daily News har från sin korrespondent i Versailles mottagit följande berättelse om utfallet från Paris den 29 November? Fransmännen började sin rörelse vid Bezons (på nordvestra sidan mellan S:t Denis och Fort Valerien) midt på natten mellan den 28 och 29med en stark karonad: från Mont Valerien, och ett försök gjordes att slå en bro öfver Seinen. Från båda sidorna af floden vexlades skott, och hela preussiska styrkan på Seinehalfön och i stenbrotten vid S:t Denis var på benen. Samtidigt förberedde fransmännen ett anfall på Montretont med en infanteristyrka, som kom fram från Suresdes, under betäckning af artilleriet från ett nytt verk vid Mont Valerien. Anfallet började den 29 på morgonenckl. 8. En mängd granater flögo in i de preussiska linierna, och detachementer af mobilgarde började en tiraljörstrid. Fiere preussiska fältbatterier kommo fram till undsättning, och en stor infanteristyrka af linien var genast till hands för att understödja jägarne af.ö5:te kåren, hvilka voro i strid med fransmännen. Från kanonbåtarne : på Seine sköts på jägarne. Batterier i Boulogneskogen skole fika edes ha öppnat eld. Det preussiska artilleriet teg, emedan det icke kunde skjuta utan fara att träffa det tyska infanteriet, och fransmännen derjemte icke avancerade. De sistnämnde låtsades ett par gånger vilja på allvar gå fram mot Montretout; men deras reserver manövrerade så, att det var tydligt att man icke hade order att storma. De skulle emellertid ha lidit oerhördt, om de trängt längre fram, ty de preussiska positionerna voro utomordentligt starkt förskansade. De franska officerarne bottställde sitt lif Inyek för att hålla sitt folk på platsen, och de preussiska jägarnes oafbrätna och väl riktade eld tillfogade mobilgardet svåra förluster: En fravusk officer sprang fram i fronten alldeles bredvid det ställe der jägarne lågo; han blef skjuten . samma ögonblick han vände sig om och saf tecken åt de dröjande tiraljörerna. Utallet vid Choisy:leRoi började litet senare in det fingerade anfallet på Montretout. Kl. ) f. m. deboucherade några och tjugu bataloner från Villejuif och ryckte fram mot den 5:te preussiska kårens positioner, understödda af en stark eld från det nya verket dersamnastädes, som beströk en del af den andra vaierska härehs linier Fransmännen skola 1a börjat anfallet med stor energi, men de olefvo snart ut:hattade, och deras generaler äto dem gå tillbaka; då de preussiska kuorna började regna ned bland dem. De yska batterierna demaskerades, och de frans ka drogo sig tillbaka i någorlunda god ordning. Affären räckte i två timmar. Fransnännen måste här ha förlorat mellan 5 och ;00 man. Bairarnes förlust var 30, preusiska 6:te kåren omkring 100. Jag red ut not Choisy le Roi och fann trakten uppfylld Mt tyska trupper, uppställda för att tillbakalå utfallet. De belägrande förtjena icke litet eröm för den skyndsamhet,; med hvilken de unde koncentrera 25 till 30,000 man på varje hotad punkt. Vädret var. rått och rägarne betäckta med ett djapt lager af ryttja; men de tyska trupperna voro vid ett förträffligt humör. En del af kolonnerna jöpgo; andra uppmuntrades genom hornnusik. Hvar och en visste noga, hvar han kulle vara och hvad man väntade af hogoms Mot wirtembergarne på yttersta högra flyc seln riktades hela natten en stark artilleris Id; ungefär ett skott på hvart 500 torde ha räffat. Hela södra linien af fästena omkring Paris gaf eldhela natten. Den allnänna tanken i tyska högqvarteret är att ransmännen förbereda sig till sin sista stora sraftansträngning. Om förskansningarne till skydd för de tyska linierna utanför Paris under kronprinsens vf Sachsen öfverbefäl meddelar Daily News xorrespondent, som slagit sig: ned-i prinsens nögqvarter, många intressanta uppgifter, hvilka ättfärdiga hans påstående, att det der icke ir att tänka på någon genombrytniog för varisarce. Genom en rad af dammar har, krifver han, vattnet i Molette blifvit upplämdt och bildar en lång sammanhängande fversvämning af betydlig bredd och djup på 1ela sträckan från Sevran till Dugny. Två fbrott finnas dock. Det ena vid Iblon-bron, let andra vid Aulnay. På den förra punken sticker endast landsvägen upp ur vattwet och bildar en defil6. Till skydd för denamma är Le Bourget en mil längre bort tarkt besatt och tjenar till brohofvud. Den ranska ändan af defilån korsas af ett starkt, räldigt jordverk. På den tyska sidan ligga ill höger och venster batterier, som korsvis estryka landsvägen, längre bort åter två .örresponderande batterier, så att ingen armöl: straffadt kan tåga fram på chaussben. På hela : träckan ända till Le Blanc Menil befinna sig nfanteriförskansningar omvexlande med baterianläggningar för artilleriet. Sistnämfida y sträcker sig tvärs öfver Molette. Den är yckeln till hela positionen och har derföre lifvit förvandlad till en verklig fästning, så utt fienden, i fall han skulle lita på öfverången vid Blanc Menil för att komma öf6r Molette, sannolikt uppgjort sin räkning itan värden. Till venster om byn,utsträcker. ig åter vattenytan, och utmed henne ligga l. itterierna och infanterifäreskangningarna ;