Aftonbladet – 10 december 1870, sida 2

Underrättelserna om den ryska tvistefrägan ! äro i dag-af synnerligt fredlig beskaffenhet. Den engelska mirnistören har, som vi redan nämnt, afstått fråa parlamentets inkallande, och från Konstantinopel berättas den 2:a, att sultanen kontramanderat zammandragningen af ett stort läger vid Scutari. Rikskansleren von Beust förklarade i delegationernas sammanträde i Pest den 1 dennes, att det lämpligaste vore att låta 1856 års bestämmelser om Svarta hafvets neutralitet falla, men i stället sörja för att Donanmynningarnes frihet blefve oantastad. På samma gång bära de alltjerant vexlande noterna den fredligaste och artigaste prägel. Det sista af dessa akt stycken som blifvit publicerade är den not Englands utrikesminister lord Granville aflåtit till svar på furst Gortschakovs andra not. Den är stäld till engelska sändebudet i Petersburg sir A. Buchanan, daterad den 28 Nov. och af följande lydelse: Sir... Den ryske ambassadören har uppläst och lemnat mig en afskrift af en depesch från furst Gortschakov, daterad den 8 (20) November, Det är ej nödvändigt för hennes M:ts regering att återkomma till den vigtiga folkrättsfråga, som bragts å bane genom furst Gortschakoffs cirkulär, då hon ingenting har att tillägga till den förklaring i detta afseende, hon redan afgifvit. H. exc. har haft den godheten att vädja till min kännedora om fakta, hvilka h. exc. förklarar ha förhindrat den rådplägning och öfverenskommelse med de öfriga deltagarne i fördraget, som Ryssland skulle ha föredragit. Jag vet, att förslag till kongresser för att bilägga andra europeiska frågor ha blifvit väckta, men ej antagna. Det har äfven sagts mig, att antydningar gjorts hos några af mina företrädare, att i händelse af vissa eventualiteter, hvilka dock icke inträffat, såsom t. ex. Donaufurstendömenas besittningstagande af Österrike, skulle Ryssland se sig nödsakadt att sätta i fråga någon af föreskrifterna i 1856 års fördrag. Men jag känner ej något fall, då Ryssland, den mest intresserade parten, på ett eller annat sätt föreslagit detta land, att en förändring i dstta fördrag skulle tagas i öfvervägande. Jag kan således ej medgifva, att den kejserliga regeringen kan rättfärdiga detta steg genom misslyckandet af försök, som aldrig blifvit gjorda. Det artiga språk, hvarpå furst Gortschakovs deesch är skrifven, hans försäkran om det sätt, hvarpå han skulle ha föredragit att bringa denna fråga å bane och hans förklaring, att han varmt önskar befästa det goda förhållandet de båda nationerna emellan, hvilket isynnerhet i denna tid är af vigt, styrker Hennes M:ts regering i hennes tro, att hindret för ett sådant godt förhållande skäll bii undanröjdt. Hon har anmärkt, att h. exc. skildrar den förklaring; som afgifvits af Ryssland, såsom en förnekelse af. en teoretisk princip utan omedelbar tillämpning. Om dessa ord kunna tol: kas såsom ett tillkännagifvande, att Ryssland har bildat sig och stadgat sin egen åsigt om sina rät tigheter; mön icke bar för afsigt att handla i enlighet dermed utan behörig öfverenskommelse med de öfriga makterna, bidraga de mycket, att görå oe på den tvist, hvari de båda regeringarne råat. Hennes M:ts regering hyser ingen obenägenhet att antaga den inbjudfing till en konferens, som gjorts at Preussen, under förutsättning att den sam: manträder utan något föregående beslut. rörande dess resultater; I sådant fall skall det göra Hennes M:ts regering en glädje att med fullkomlig uppriktighet och med den akttiovg, söm tillkommer en stor och vänskaplig makt; taga de förslag i dfvervägande, hvilka Ryssland kan ha att framställa. 6 Ni torde uppläsa och aflemna en afskrift af denna depesch till furst Gortsehahoff. ag är 0. 8. Vv. Granville..