Aftonbladet – 9 december 1870, sida 2

Det är således ingenting ati säga om fol ket i Saint Remy? De äro hvarken goda el ler elska, hvarken tacksamma eller hämdgi riga och ni tycker om dem allesammans? Så svarade mrs Groom litet tvärt: Iate ä jag så förtjust i dem och den här Jean Va rot, som jemnt har gått och drifvit här om kring slottet, kunde jag rätt inte lida. Men hvarför inte det, mrs Groom? Är han inte rödhårig? svarade mrs Groor med barmsen röst. Och hvarför skall ha ha sitt hår klippt som en pelsmössa? Är detta enda skälet ? Skulle det ej vara tillräckligt? svarad madame de IEpines hushållerska vresigt. Ja ser alltid folk utsides ifråp, och så göra v allihopa. Det är utsides skönhet, eller utsi des godhet, eller utsides belefvenhet. Verlds folket påstår sig väl kunna läsa mer.niskorn insides, men det är bara ett misstag. Nå, men är ej. Jean Varots utsida rät hygglig? envisades Silvia. Tag bort de röda håret, så ser han ju nästan bra ut — eller hura ? rSer han bra ut! Nå, det må jag säga Kallar ni det att se bra ut, mamzelle? M Meredith kallar jag att se bra ut och si gjorde madame Varot med, stackare! mel om hon gör så änvu, är mera än hvad jag kan säga. Ack ja! det är sannt, den här Varot hai ju en bustro! inföll Silvia, alldeles som on hon hade glömt detta. Han? och mrs Groom tittade upp förvånad. Nej, nej, han fick aldrig nån hu gstru. Den madame Varot som jag menar är hans svägerska, en ung enka, som Jear Varot ville gifta sig med, men som när de kom derhän, inte ville ha något med honor att göra. Och då var det redan lyst fö dem och kapten hade gjort sig ett omenskligt stort besvär, för att utverka tillåtolse å dem, för hzn var hennes svåger och derfö; uppstod det svårigheter. HFvar lefver hon? Ja, henne har ni aldrig sett. Hon hål ler sig mycket ur vägen; det är nu mång