Aftonbladet – 8 december 1870, sida 3

o-perhet angrepo våra trupper fienden och lyc p) kades slå honom tillbaka. Dervid tillfånga ntogs en mängd mobilgardister, hvilka, seda ör I de afväpnats, återsändes till staden. Foi na I Ivry fortfor att med sin eld oroa våra trup ef per, dock utan att göra något nytt utfal tVåra förluster äro oaktadt den häftiga ar tilleristriden obetydliga. Våra artillerioffice rare antage, att fransmännen genom de ofantliga förbrukningen af ammurition slut ligen bindrades att se, och på måfå sköto krutiöken. Samtidigt voro vid S:t Clou 7:de och 47:de regementena, af kronprinse döpta till jerobrigaden, allarmerade. Hä np var det Mont Valerien, som underhöll el d)den. Då kl. 6 på morgonen den vanliga af vt lösningen åf förposterna skulle ske, företog vt vid Mont Valerien en stark trupprörelse t ) Genast formerade sig 7:de och 47:de rege mentena och afvaktade fienden utan att fö retaga aflösniogen. Mörkret och den stark: dimman gynnade en fransk patrull och tillä den oförmärkt smyga sig fram till de af ö5:tt kårens jägare besatta skansarne. Förgäfve väntade våra trupper under 2!2 timmars tic e)På ett anfall. Då och då gjorde fienden mir af att angripa, men uppsköt ständigt dermed, under det att likväl Mont Valeriens kavoner hela tiden fruktansvärdt dånade Från vår sida besvarades icke elden. Jernbrigaden fick endast 5 sårade, ehuru der under 3 timmar var utsatt för elden. Emellertid tror man, att detta mot S:t Cloud påtänkta utfall endast var en maskerad manöver för att bedraga 0ss. Neue Freie Presse ger i sin militärrevy för den 2 Dec. följande öfversigt af båda dagarnes strider: Den första striden tog sin början den 29 November och inleddes genom en häftig artillerield från fästena framför Paris. Det första genom den andra paris-armens första kår (Blanchard) företagna utfallet egde rum Ipå venstra Seine-stranden mot sjette nordItyska armekårens ställningar vid LHay och Choisy le Roi. Utfaliet understöddes genom fästenas och kanonbåtarnes på Seine eld, äfIvensom genom demonstrationer på andra punkter, t. ex. mot femte armökårens positioner vid Sevres, Meudon o. 8. Vv. Fransmännen togo bapgården Aux Boeufs vid Choisy och framryckte mot LHay, men blefvo sluthgen öfverallt tillbakakastade. På dettautfall följde snart, den 30 på morgonen, under häftig kanonad ett andra angrepp, hvilket dock redan kl. 11 f. m. blef tillbakaslaget. Båda utfallen skedde endast för att bedraga tyskarne i afseende på den rätta utfallspunkten. Det verkliga, sannolikt med andra och tredje kårerna (Renanid och dExea) af andra paris-armea företsgaa utfallet egde den 30 November rum mellan Merne och Seice mot den der stående wiirtembergska divisionen. Omedelbart invid Marnes inflöde i Seine I bildar den förra floden en mot sydost vänd båge, hvarigecom slagältet delades i tvenne delar. I öfverensstämmelse härmed riktades fransmännens enfall åt tvenne håll. Det norra slaglältet bildar en platåartad sluttning, hvilken beherrskas af byarne Brie, Villiers, Champignay och Coe nilly. Dessa ställen blefvo också här föremål för striden, liksom det mera enstaka i sydvest liggande och hela trakten beherrskande Montmesly. Omedelbart efter upphörandet af anfeliet mot sjette preussiska armeåkåren på venstra Seine-stranden blef den mellan Seine och Marne stående wärtembergiska divisionen angrigen. Fransmännen hade gått öfver Marne på åtta broar under skydd at fästena Charentop, S:t Maur och Nogert. Angreppet skedde, i följd af nejdens ofvannämnda naturbeskaffenhet, i två riktningar, å ena sidan mot Montmesly och Bonreuil, å andra sidan mot Champigny, Villiers, Brie och Ceailly. Mot Moatmesly och Bonnenil, der andra och tredje wärtembergiskabrigaderna stodo, framryckte en fransk division och eröfrade de ofvannämnda positionerna. På det norra slagfäl:et synas fransmännen hafva utvecklat större stridskrafter; man uppskattar dem till 50,000 man. Här stod blott första wirtembergiska brigaden; denna tillbakakastades, hvarvid Champigoy och Villiers intogos af fransmännen. Faran för de belägrande var stor. Den svaga wärtembergiska divisionen kunde icke motstå fransmännens energiska, som de officiella franska tidningarne sjelfva tillstå, med 100,000 man företagna anfall. Då anryckte förstärkningar från alla håll. Deno norr om Marne ie ma po TS El Ma stående tolfte (sachsiska) kåren sände sin 24:de division med delar af kårens artilleri, hvilka i förening med den första wärtemberiska brigaden återtogo Brie, Villiers och hampigny samt derigenom återupphjelpte striden på högra flygeln. Äfven på venstra!, flygeln inträffade snart en förändring. Aundra och tredje wirtembergska brigaderna, understödda af andra preussiska kårens sjunde brigad och sedermera äfven af sex bataljoner, två och en half sqvadroner och två ridande batterier, hvilka sjette kårens chef, general Tämpling, efter tillbakavisandet af angreppet på LHay och Choisy öfver Villeneuve S:t Georges på Shögra Seine-stranden, hade skickat till dena venstra Wirtembergska flygelns förstärkning, intogo Bonnenil och Montmesly och tvungo fransmännen att draga sig tillbaka till Cråteil. KI. 3 e m. angrepo fransmännen ännu en gång den på venstra Seine-stranden stående sjette kåren, men blefvo äfven här tillbakadrifna. Kl. 6 var striden slut. Tyskarne hade, tack vare sina förskanspingar, lidit jemförelsevis obetydliga förluster. Utanför Paris. Timess korrespondent vid högqvarteret i Versailles, W. Russeli, gjorde den 26 November, således kort före början af de sepaste striderna i trakten omkring Paris, ett besök vid de tyska ställningarna söder om staden. Det tillkommer icke mig, skrifver