Aftonbladet – 7 december 1870, sida 2

stitution gifver monarken. örallt under krigstid endast konungen räsenskap skyldiga för sina handliogar. Detta rar allt han hade attsäga. Windthorst skulle inskat att diskussionen egt ram först längre ram, emedan hon vore egnad stt kasta ett jus på förhållandena i Nordtyskland. Om le skola fortfara, vore det af vigt att man j i fredsslutet glömde att äfven annektera Cayenne. — Berlintidningsrna för i går medlela ej slutet på debstten. I den föregånde sessionen den 30 Nov. diskuterade man en från Bremen inogifven petition att denl. ranska flottstationen Saigon i Ostindien nåtte vid fredsslutet förvandlas till en tyskl koloni. Sedan man en stund afhandlat skäjen för och emot en sådan annexion och dervid kommt in på kapitlet om tördelarna och olägenheterna af ett kolonivälde i allmänhet, erinrade Hoverbeck om lämpligheten af att ej sälja björnens hud förrän han var skjuten, och man öfvergick till dagordningen. Hertigen af Aosta är nu konuog Amadeus I af Spanien. Den deputation som afgått från Madrid för att till hertigen bögtidliger öfverlemna det vid konungavslet förda protokoilet blef förliden söndsg mottagen af hertisen och konungen i Palazzo Pitti i Florens Cortespresidsaten Zorilla, som anförde deputationen, höll dervid följande tal: Höge furste! De genom allmän rösträtt valda konstituerande spanska cortes, åt hvilka nationen uppdragit införandet af nya politiska institutioner i stället för de genom 1868 års revolution störtade, hafva vid sitt möte den 16 November valt ers höghet till konung af Spanien. Den nation, som erbjuder ers höghet konungakronan, är densamma, som genom sin energi och sitt hjeltemod stäfjade de muselmanska horderna och bevarade Europa från träldom och förnedring, densamma gom under ledning af den odödlige ge nuesaren lät civilisationens ljus intränga i den nya verldens okända rymder, som under en låvg tid var skiljedomare i Europas politiska angelägenheter och i början af detta århundrade genom en öfvermensklig ansträngning räddade sitt oberoende i en af de mest jättelika strider historien vet att omtala. Det är samma nation, som i alla tider genom sina upptäckter, sin litteratur och sina vapen utöfvat ett mäktigt inflytande på mensklighetens öden. Denna stolta och tappra nation, hvilkens välde sträcker sig öfver stora och folkrika områden i Afcika, Amerika och Oceanien, eger fruktbara fält, en strålande och klar himmel, öfverflöd på rika frukter af det mångfaldigaste slag, praktfulla städer, vidsträckta kuster, säkra hamnar och andra cyrbara källor till välmåga och rikedom. Om man tillgodogör sig dessa genom arbete under skydd af institutioner. hvilka garantera fribeten och rätten, och af en klok och rättvis regering, skall det icke dröja länge förr än Spanien återtuger den plats det så länge intagit och blifver en af Huropas mest blomstrande vationer. För att förverkliga denna framtid behöfver det en monark, som, hemtande sina ingifvelser ur våra stora historiska minnen och ur den nya tidens anda, respekterar rätten och förstår att göra den respekterad af alla, uppriktigt älskar friheten och rättvisan, är fördragsam utan svaghet och energisk inom lagens gränser, som uwndanrödjer de hinder, hvilka bämma vetenskapens, konstens och industriens utveckling, och på det närmaste förenad med sitt folk vet att försvara fåderneslandets ära, integritet och cberoende. Cortes ha trott, att ers höghet af Försynen vore utsedd att tillfredsställa denna längtan och deönska på det lifligaste att se er intaga den tron, på hvilken så många lysande menniskor suttit. Furste af det gamla huset Savoyen, hvars hjeltebragder mer än en gång varit förbundna med de spanska vapnens ära, uppfostrad i frihetens, ärans och fosterlandskärlekens skola, son af den högsivnade konung, som, förverkligande det ädla Italiens ständiga och brinnande längtan, förenat under en fana de nationer som tala Dantes tungomål, har ni, höge furste, af spanska nationen blifvit bestämd till det ärofulla uppdraget att bidraga till att bevara orubbade de fribeter hon för priset af sina söners blod förvärfvat, att utveckla de elementer till lycka hon bär i sitt sköte och att underlätta lösningen af dess stora uppgifter. Folket hoppas, att ers: höghet skall i allas intresse utöfva de höga prerogativer 1869 års konet väntar att se alla de dygder, ers höghet såsom prins bevisat, stråla i en förnyad glans på tronen, Alltså erbjuda Cortes, hvilka representera nationens suveräna vilja och åsig:er, och i deras namn den kotnmisston, hvilkens president jag har den äran vara, ers höghet Ferdinand den heliges, Alfons den storsinnades och Isabella den katolskas krona och hoppas att ni skall mottaga henne. Sedan konuogen och hertigen besvarat presidentens tal utropade denne hertigen af Aosta till konang af Spanien under namn af Amadeus I. RETT RTR