Aftonbladet – 7 december 1870, sida 2

är sysselsatt, kan han inte förfölja mr Meredith eller söka att skada honom. Jag vill tb att jag kan reda mig godt; utan mr Meredith, sade Varot,ihvärs oröra liga ansigte intet uttryck stod att läsa, hvarken vid underrättelsen om mr Merediths frånvaro eller vid Silvias utbrott af häftighet; I dag såledeso, började madame de VEplle, — . Hvarför inte nu på morgonen? — stråt? inföll Silvia. Låt det då bli nu straxt, sade madame de YEpine leende, ty som ni vet, Varot — Desif de fille est un few qui devore. Vi börja således, ha genäst; tipprepade värdshisvärdön jacd ttllkomlig likgiltighet. Så kom -:då, Varot, och låt oss gripa verket an, ropade kaptenen förtjust åt att få något nytt att roa sig med. Jag kan förklara alla Charlies ritningar; jag skall neg bjelpa er tillrätta; kom bara. Och i samma stund hade kaptenen tagit Varot med sig och Silvia såg dem tillsammans gå genom trädgården. Hon drog en suck af lättnad, ty hon kände den nitiske karteren för väl, för att anse sig behöfva frökta att han skulle släppa Varot ifrån sig, då han en gång Väl häde fått honom fast. Madame de rEpioe tförklärade fig icke vilja förstöra sin fars nöje genom att gå och se på voliören innan aftonen, då ban först efter den tiden torde få något att förevisa. fon begaf sig derföre in i sitt lilla förmak i slottets bottenvåning för att i-stillhet läsa och studera högra timmar. Silvia deremot, som icke hyste dylika betänkligbeter, tog vägen ut i blomsterträdgården, vandrade derstädes en stund, följde derefter ljudet af såg och bammare; hvarmed förenade sig kaptenens ljudliga stämma och fryntliga skratt, och sökte sig en skuggrik plats inärheten af de arbetande, från hvilken hon tid ofter annan kunde titta mellan trädstammärg på Jean Varot och törvissa sig, fom hon trodde, om mr Merediths säkerhet. genom, att hon hade hans fiende för sma