Aftonbladet – 7 december 1870, sida 2

Det fions, som bekant, en mängd godt folk som anse det rentaf upprörande och strilande mot allt hvad god ton heter, att Frank rike vågat, sedan dess kejsare, generaler och armåer voro fångna, dess fästaingar fallna och dess krigsmateriel upplagd i de tyska förräden, det oaktadt fortsätta striden. Att det sedan en stor del af dess område är gifvet till pris åt en systematisk, i kallt blod företagen sköfling, att det ändå ej ville beqväma sig att ingå rå de vilkor segraren dikterar anses som bevis på en förmätenhet och ett trots som är förtjent att tuktas. Hora. simpelt att med en arme om till större delen är klädd i bluser, s0.n saknarAllt hvad militärisk grannlåt heter och hvars officerare till och med, säsom det från lägret i Conlie berättas, ej draga i betänkande att visa sig i träskor inför sina soldater, här stridande mot allt hvad skick och anständighet heter att med en sådan armå vilja möta konung Wilhelms ståtliga grenadieret och prydliga husarer! Det år nu harmligt; men det står väl knappast att hjelpa. Det ärsamma trots Schweiz en gång visade när dess bondehär vågads slå blomman af Tysklands ridderskap; det är förmätenheten hos Washivgton och hans amerikanart, hos Finländs fölk, los Vårt eget och hvarje folk med hjärta i bröstet, tyskarna sjelfva ej undantagna, som en gång på fäderneslandets jord haft att kämpa mot en främmande ivkräktare. Det är med tankarna på folk af detta slag, o5h de finnas något hvarstädes, den engelska Times yttrar följande ord: Paris motstånd väcker missnöje i Tyskland, skrifver vår specielie korrespondent i Versailles, ooeh vi trö utan Svårighet att han har alldeles fätt i sin uppgift: ejina hbufvudstad, som längesedån bort duka under, otii dess invånårs Hade någdt ainhe för eller hyste minstå aktning för de traditioaella krigsöroken, visar sig envis och oredgörlig. Detta är ioke hvad vi haderrätt att vänta åf denna de sköna könsternas drottning, och Tyskland har goda skäl till det missnöje som fyller dess själ. Men om Paris motstånd sålunda väcker sn billig harm, lifad sköta Vi säga Om Frankrikes elaka lynne? Man kan vänta att Paris faller, och detta kanske snart, men det är alltför tydligt att landet icke derför skall vara kufvadt. Frivillige oroa öfverallt de preussiska kommunikationslinierna, ech ehura lö ickS könäa tUträtta mycket för hvar gång, är summan af deras ansträngningar mer än edsam; dån hindrar framgången af de bäst rppgjorda planer. Des. k. nord-, vestoch Loire-armberna äro säkerligen icke mindre esvärliga än de frivilliga förden fredliga utjeöklingtn af Tysklands planör. De liköa ltför ofta moln och upplösa sig nären komakt styrka marscherar mot dem; bäst som rer a är TR SOT TAR vigt öv. 0 Lgh oa BN byta a PA JR DT VN gr J RSK MARS ble a aa FER pd