Aftonbladet – 6 december 1870, sida 2

qvarteret Djurgårdsbacken mot ett pris 9752 rdr 64 öre finge ega rum. . Bolysning af gångkrön Efter Norrströft. ee I enlighet med hvad beredningsutskotiet HER ällt blef drätselnämndens tredje afdelning :beyndigad att vidtaga erforderliga åtgärder för att ängbron öfver Norrström må blifva belyst i liket med stadens allmänna platser, dock under vilor, att bron under lysbållningstiden får af allvänheten afgiftsfritt Degagnas från kl. 10 om afonen till kl. 7 på morgonen, samt att Norrströms ångbroaktiebolag till denna lyshållning årligen idrager med trehundra riksdaler. Friköp af tomt. Med andledning af gjord fräntställning bBeslöto tadsfullmäktige att medgifva byggmästaren BA; soman, såvida han styrker sig vara egare till ofriå omten nr 7 i qvarteret Rörstrand inom Adolf redriks församling, innehållande 5406 qvadratfot, tt friköpa samma tomt mot en friköpeskilling.af 000 rdr mot vilkor dels att inom fem år hafva ebygdt -tomten vid äfventyr, att tomten efter ävinda tids förlopp kommer att anses såsom icke riköpt och den erlagda köpeskillingen att tillfalla taden; dels att till stadens fattige erlägga såstort ;elopp, som motsvarar en åttondedel af friköpekillingen; dels att, såvidt han vill af friköpsförnånen sig begagna, inom sex månader, efter det riköpet Mitvit beviljadt, . erlägga såväl friköpekillingen som afgiften till de fattige genom medeng insättande, i Sveriges riksbank; friköpekilliögen för ärätseloåmndöbå första Kfdöln!bge ch afgiften till de fattige för allmänna barnbusets äkning; dels slutligen att hos drätselnämndens örsta afdelving förete bevis såväl om berörda inättning, som ock att stadens tomtören intill närvarande tid och tretiondepenniogen för sista köpet olifvit erlagda. Två uppbördsstämmor. Enligt hvad föriit ominämndt Bliftit, Hade Ba: redningsutskottet angående det väckta förslaget om två uppbördsstämmor i Stockholm föreslagit att stadsfullmäktige måtte besluta, att den peraonliga fattigvårdsafgiften ovilkorligen måste inbetalas å den första, eller den för kronooch kommunalutskyldernas erläggande i ett sammanläng utlysta uppbördsstämman ; att en hvar, som å första uppbördsståmman icke albördst sig bina kronottskylder jömte de kömmtinålafriftör, kvilla A döpnå stämma ovilkorligen skola gäldas, derigenoti 2 verkat rättigheten att njuta anstånd till den andra, eller den för resterande kommunalutskylder utiysta uppbördsstämman med erläggande af kommunalskatten och, der sådan eger rum, fastighetsskatten, hvilka afgifter alltså omedelbart efter första uppbördsstämmans slut komma att tillika med resterande kronooch andra utskylder hog den restskyldige uttages; samt att den i 45 af kommunalförordningen för hufvudstaden omförmälda tillökningen af tre öre på riksdalern af resteranta komminalutskylder endast inå uttagas å de utskylder, med hvilkas inbetalning anstånd medgifvits till den andra uppbördsstämman, men hvilka vid denna stämrnmas slut befinnas oguldnå: På förhand må nämnas att denna fråga blef till beredningsutskottet återremitterad, hvatlan det och icke torde erfordras att omstävtligarö redogöfå för den långvariga diskussion, som efter föredragning af detta ärende uppstod. Diskussionen öppnades af hr Sjöberg, hvilken icke kunde gilla, att utskottet i verkligheten föreslagit en uppbördsoch en reststämma. Detta hade aldrig varit meningen med förslaget. Ännu mindre kunde talaren godkänna att, såsom ske skulle, om beredningsutskottets förslag bifölls, de, hvilka icke vid första uppbördsstämman inbetalt siva utskylder, skulle beröfvas sinva medborgerliga rättigheter. Talaren önskade två verkliga uppbördsstämmor. Vid den första borde betalas kronoutskylder jemte den personella fattigvårdsafgiften, å den andra öf rigg komminala utskylder. Hr Lindhatjen trodde, att stadgandet i 11 af kommunellagen för Stockholm utgjorde hinder för bifall till hvad man åsyftat genom 2 uppbördsstämmor. I Stockholm rådde det säregna förbållande, att kommunalåret räknades från och med den 1 April ena året till samma dag det andra året. I följd häraf skedde stadsfullmäktigevalen i Mars. Skulle nu en person berättigas att såsom uttaladt blifvit, få uppskof med kommunalutskylderna till Juli månad, men ändock berättigas att deltaga i kommunalvalen, vore ofvan åberopade af kommunallagen fullkomligt eluderad. Tal. trodde, att den före slagna förändringen i afseende å uppbörden af komminalutskylderna för närvarande icke borde sträcka sig längre än nu af beredningsutskottet föreslaget blifvit, men att bäruti låge en maning att så snart som möjligt söka undanrödja det olämpliga i kommunalårets beräkning. Hr Carlen ansbg det icke fördelaktigt för samhället att, såsom nu sker, genom utskyldernas erläggande å en uppbördsstämma, så betydliga kapitsler på en gång dragas ur rörelsen. Sedan tal. härefter kritiserat det afgifoa förslaget, hvilket han karakteriserade såsom ett premium åt oförståndet, föreslog han två uppbördsstämmor, en i Februari och en i Juli. Han ansåg hvarken kommunallagens bokstaf eler dess anda lägga något hinder i vägen för tvenne uppbördsstämmors hållande. Hr Wist:and trodde egentliga anledningen till det nu väckår förslaget om två stämmor hufvudsakligen ba varit att undanrödja missförhållandet af de stora rester, hvilka hittills varit vanliga. Det nu framlagda förslaget åsyftade en rättelse bärutinnan samt att det hittills tolererade fastän olagliga uppskof med utskyldernas erläggande måtte blifva lagligt. Tal. yrkade bifall till hvad beredningsutskottet hemstält. Hr Wallden lemnade en redogörelse för frågans gång alltsedan dess första uppkomst år 1864, af hvilken redogörelse framgick, att hvarken hos stadsfullmäktige eller kos någon af de öfriga myndigheter, som behandlat saken, någonsin förr än pu varit fråga om inrättande af en reststämms, hvarigenom fördelen af ett anstånd med erlåggandet af en del skatter skulle köpas genom uppoffring af medborgerliga rättigheter, utan endast om kronooch kommunal-uppbördens fördelning på två terminer för att derigenom bereda de skattskyldige en erkändt nödvändig lättnad. Beredningsutskottets nu framstölda förslag vore således rågonting alldeles nytt, hvilket åtminstone icke utan närmare utredning borde bifallas. På dessa och andra skäl instämde tal. med dem, gom yrkat återremiss. Hr Montelius trodde att i kommunallagen ivgalunda funnes något hinder för realiserandet af förslaget om två uppbärdastämmor, och erinrade derom, hurusom vid ett tillfälle val till riksdagsman uti Stockholm förrättats i början på Januari månad, då ingen röstande för året erlagt hvarken kronoeler kommunal utskylder. Hrr triestedt, Staoff och Samselius yrkade återremiss, och åtskilliga andra talare, hvilka förut uttalat en an nan åsigt, förenade sig äfven om återremiss. Stadsfullmäktige beslöto äfven, såsom förut vämndt blifvit, att ärendet skulle till beredningsutskottet återremitteras. Nja elementarläroverket å Norrmalm. Äfven det af beredningsutskottet afgifna utlåtande i fråga om inköp af tomt för det tillernade fullständiga elementarläroverket å Norrmalm godkändes. Utskottet hade hemställt att stadsfullmäktige måtte godkänna det mellan drätselnämnden och grosshandlaren W. U. Burmester den 2 November upprättade köpekontrakt angående inköp tör stadens räkning af tomterna 3, 4 och 5 samt delar af tomterna JM 6, 7 och 8 i qvart. Paris uti Adolf Fredriks församling samt uppdraga åt drätselnämnodens 1:a afdelning att vidtaga de med anledning af detta köp erforderliga verkställighetsåtgärder. : Efter en långvarig diskussion, hvsrunder hrr Nordlund, Wistrand, Hazelivs, Staaff, L.J. Hjerta, Lundberg och Carln yrkade återremiss, men hr Lindhagen i ett längre anförande försvarade beredningsutskottets hemställan, beslöto stadsfullmäktige att. med afslag å det ifrågastälda inkönet