Aftonbladet – 5 december 1870, sida 2

Invigningea af folkhögekolan i Ramiösa Sydsvenska Dagbladets referent vid invigningshögtidligheten meddelar följande: Hvarje folkhögskola som inviges är ett vigtigt steg framåt på den väg, som leder till allmän upplysning, intelligens, sedlighet och sjelfständighet, och derföre kunde grefven Å. De la Gardie, då han i torsdegs kl. 11 f. m., efter psälmsång och en kört, men allverlig bön på rimmad vers af andra läraren hr Södervall öppnäde provinsens tredje folkhögskola i Ramlösa, yttra, att af alla de glada fester, som blifvit firade å det gamla Ramlösa, denna säkerligen var den betydelsefullaste. Detsamria tyckte nog de omkring 170 upplysningens vänner, som från alla delar af Luggude, Rörnebergs och Harjagers samt Onsjö härader infuonit sig för att öfvervara invigningen, och de 30 eleverna, unga män vid den ålder, då det menliga medvetandet vaknat till lif, kände gäkert inom sig, att den närvarande stnaden Bade sin stora vigt för dem sjelfva, deras familjer, de kommuner de ha att gagua och det fosterland de äro skyldiga sina bästa krafter. Bland de vid tillfället närvarande befunpo sig, utom folkbögsekolestyrelsens ordförande grefve A. Dö la Gardie, baron OC. von Platen från Kristinelund,riksdagsmannen O.Jönsgon i Kuogshult, tvenne folkekole-inspektörer och samtliga styrelsens medlemmar med flere personer, kända såsom varma vänner af en verklig och lefvande folkbildning. Från Danmärk hade infonnit sig föreståndsren J. T. A. Tang från Blaågsards Folkehöjskole ech friskole-seminarium. — Bland eleverna sågos minst trenne, som redan länge, såsom familjefäder, egare af betydliga hemmar samt kommunalmän, utöfvat en hedrande verksamhet. Flera af de öfriga hå före sitt inträde i skojan lagt i dagen ett lifligt kunskapsbegär, eå bar genomgått en kurs vid Folkehöjskolen å Blaagaard, och så många som ref. känner, d. v. 8. de flesta, äro unga män med allvar och sedlighet. Elever och åhörare samlades i skolans lokal vid gästgifvaregården, men då utrymmet blef för trångt, begaf man sig till brunnssalongen, der styrelsens ordförande med några kraftiga ord öppnade mötet, hvarpå, sedan stadgarne för folkhögskolan blitvit upplästa, föreståndaren, f. d. riksdagsmannen, kaptenlöjtnant G. CO. Witt intog föreläsareplatsen, och sedau han med några ord utvecklat folkhögskolans idg, upplysningens väsende och de grundsatser han sjelf ämnar följa, i en intressant, om erfarenhet och eget tänkande vitnande föreläsning redogjorde för svenskå språkets bebandling, detta språk, hvilket, så som han uttryckte sig, ej ötveriräffas af något annat i styrka och skönhet. Hans anvisningar voro enkia, fraktiska och riktiga. Doarpå företog han, såsom prof på välläsning,