Aftonbladet – 28 november 1870, sida 3

Ista postarilkisr, hvaridiand tidniogarz al Iden 25 Nov., hvilka trog vara utkistade ur samma ballong. I dag på förmiddaIgen har eaballong syats svävande öfver Kristianiafjorden. EBIGET. Af meddelanden från Tours till Times och i dag ingångna telegram vill det synas, att ILoirearmen, på samma gång hon med sin venstra flygel skjutit sig fram till ChateauIdun, på vägen till Chartres, med sin hufvodmassa stannat qvar i sina ställningar norr lom Orleans. Det är nu mera afgjordt, att de mobilgarden storhertigen af Mecklenburg mötte vid Dreux hvarken tillhörde Loireeller Bretagnearmån, utan utgjorde en del af den kår som urder general Fiereck blifvit bildad i Normandie. Loirearmån, säges det uttryckligen i officiella telegrammer från Tours, har ej sedan striden vid Coulmiers den 9 haft någon större affär med fienden. Under de senaste dagarne deremot ha en mängd förpoststrider och skärmytslingar egt ram, som 1 det hela synas utfallit till fördel tör fransmännen. Så hade preussarne blifvit kastade tillbaka från Neuville, beläget på vägen från Orleans till Pithiviers och Fontainebleau, äfvensom från Artenay på vägen till Paris. Prins Fredrik Carl, som här tör befälet, skall ha sin venstra flygel stödd på det vid Loingkanalen, mellan Loire och Seine, belägna Montargis och med den högra stå i förbindelse med storhertigen af Mecklenburg. General Paladine ockuperar med Loirearmån Orleansskogen, som i en båge utbreder sig nordost om Orleans till trakten af Gien. Han hade sin yttersta venstra flygel vid Chateaudun, men enligt ett af dagens telegram har han nu dragit den tillbaka på centern. Då de båda armeeröas förposter här stå alldeles inpå hvarandra, synes en hufvudbatalj oundviklig. Storhertigen af Mecklenburg, som var stadd i marsch på Le Mans och hunnit till Bellåme, en ort på kortaste vägen till nämnde stad, har plötsligt brutit af mot öster till Nogent le Rotrou. Han söker afskära förbindelserna mellan Bretagneoch bLoirearmeåerna och har för detta ändamål besatt flere punkter på livien mellan Loi:e vid Tours och stora vägen från Nogent till Le Mans. Ställnicgen i Paris. En ballong, som nedfallit vid Hogstraeten i grannskapet af Amsterdam, medförde bref från Paris. De ha kommit för sent för Indöp. belge att kunna fullständigt meddelas i tidningens senaste nummer; men ett hastigt genomögnande har öfvertygat henne, att vid ballong:ns afgång — söndagen den 20 Nov. vid midnatt — rådde i Paris det fullkomligaste lugp, att befolkningens sinnesstämning var logn och truppernas utmärkt. Deiescluze hade blifvit häktad, men var åter frigifven; likaledes befinner sig Floureos på fri fot. Man talade hvarken om stadens uppgifvande eller om vepenstillestånd. Alla ogitta mellan 20 och 35 är äro inskrifna i patiovalgardet, Proviant hade man för tre månader, hästkött och grön-aker kunde erhällas efter behag. Några allvarsamma strider ha icke förefallit, notan blott obetydliga kanonader; man väntade dock inom kort stora händelser. Dylika underrättelser medförde, såsom Moniteur officiel den 22 dennes berättar från Tours, en ballong, som fallit ned vid Lucarches.. Enligt dessa blef segern vid Orleans bekant i Paris den 16 dennes och väckte allmän glädje. All tvedrägt glömdes. De arresterade blefvo utsläppta. Förtroende och enighet råda. Lifsmedel finnas i öfverflöd, och hästkött utdelas ej ransonsvis. Det otåliga yrkandet på ett utfall har gifvit vika för den öfverlägsna viljan att underordna de militära operationerna under händelserna. Den engelsman, som den 8 dennes lemnade Paris och meddelade Independance belge en skildring af den materiella ställningen i Paris (han är en bror till Robert Mitchell, den fordne redaktören af Constitutionnel och för närvarande fången zuvav i Tyskland), offentliggör nu i nämnda tidning ett nytt bret, hvari han meddelar några detaljer om kommunalorganisationen i Paris, dess ambulanser, tidningar m. m. Vi meddela derur följande: Såsom jag nyligen berättade för er, tagas alla i anspråk för försvaret af Paris, men alla äro ej i stånd att bära vapen. Om å andra sidan de främlingar, som äro bosatta i Paris, icke kunna gripa till vapen mot Preussen, så kunna de dock göra sig nyttiga. utan att kränka neutralitetslagarne. För att begagna dessa krafter har man bildat ett borgaregarde (garde civique), som bestär af utländingar och dem, sow äro för gamle eller för unge att bära vapeo. Denna kår har hvarjehanda göromål; den öfvervakar alla invånares inskritning i mönsterrul!lorna och det stränga verkställandet af försvarskomitns befallningar i afseende på möjligheten af en bombardering. Dessutom sysselsätter den sig med köttets utransonering. Borgaregardet är organiseradt arrondissementsvis och indeladt i sektioner, som stå under mairens i vederbörande arrondissement högsta befäl. Borgaregardisterna besätta flere poster i hvarje qvarter, stå dag och natt till allmänhetens förfogande och bära inga varen. Hvarje stationschef besöker ofta de hus, som stå under hans uppsigt och för hvilka han är ansvarig. Han skall se till, att på gården den sand fiones, hvarmed de med petroleum fyllda bomberna skola släckas, samt erforderligt antal såar med vatten i de särskilda våningarne. Dessutom måste han uppteckna de parisare, som lemnat bufvudstaden och hvilka, i fell inga giltiga skäl för frånvaron kunna företes, beläggas med en skatt af 60 till 500 fravcs i månaden. Denna räkning har ådagalagt, att 15,000 verklige parisare aflägsnat sig. — Jaj talar här endast om fullblodsparisare oci icke om främlingarne, hvilkas rättighet att lemna hufvudstaden icke kan bestridas. Gardes eviga? ha äfven bestyret med köttets utdelning, d. v. 8. da begifva sig i husen för att lemna invånarne ko;t, På hvilka dessa hvar tredje dag kunna hemta sitt Xött hos mn Ala hyaria narsan Antlemnas 150