Aftonbladet – 25 november 1870, sida 3

4 Hjalmar Laqvist. Politiska betraktelser: En gåmival politiker, som sedan 40 år va så rit i tillfälle att med uppmärksamhet följ händelsernas utveckling inom vär verldsdel f) har tillsändt oss en serie politiska betrak. t)telser, som visserligen innehålla ett pch änhat Isom redan blifvit serdt,sarit åtskilligt, hvar om vi icke kunna vara fullt ense med för. H fettaren, men dock förete så mycket af intresse, att vi anse oss böra lemna plåts å! s) det i vårt blad. V4 vilja blott uttryckliger .Jinlägga en reservation emat den, efter vår ,Isätt att se, något för optimistiska uppfatt fl ningen af Napoleon IlI:s-regering. Det må vara. naturligt och ädelt att hysa ett menskligt medlidsnde, med. den, na. gamle och . försvagade ix -kejssievs olyckstee ta-ifrer -Jatt känna ett starkt äckel vid de hätska ut gjutelserna mot. horom från deras. sida, söm örat bugat sigsi stoftet inför hans sstatsI mannavisdom och firat honom såscm den euroI peiska sambällsordvingens räddare, isypnerbet då dessa utgjutelser gå ut på att rättfärdiga den bismarckska eröfringspolitiken. Men vi kunna för vår del:dock icke sympatisera med någon, som synes fälla en saknadens tår öfver kejsardömet. såsom politisk intstitution..Uppkommet nr en himmelsskriande kränkning af besvurba pligter, har det seders mera, såsom man genom hvad nu kommit i dagen ännu tydligare kan se, hållit sig uppe genom ett system sf sken och bedrägeri i stost och i detalj. Den 2 December 1852 bragte till styret i Frankrike ett sällskap a moderna condottieri och äfventyrare, som utan känsla för rätt och ära, sökte begagna det lyckade statsstrecket endast för tillfredsstäl ländet af personliga lidelser. Napoleon sjelf var kanske den ärligaste bland alla det an? dra kejsardömets hjeltar; detta länder honoin. dock icke till någon verklig ursäkt, tyibans ställning hade det varit en pligt att söka upp bödera och redbarbeten och atticke göra Frankrikes.öden -beroende:-af en lycksökare-: liga; på tronen blir en viss grad af svaghet förbrytelse. Ominöst för kejsardömets framtid var det faktum, att Louis Napoleon för dess grundande-måste sbetjena sig af orepa och samvetslösa elementer, från hvilka han Isåsom Geoethes-trollerilärling i fråga om vattnet, icke mera kunde göra sig fri. Den 80lidäriska ansvarigheten med :lycksökarebandet, som enligt ett yttrande af Morny ansåg sig berättigadt att efter behag draga fördel af den nya sitoationen, var och förblef det andra kejsardömets förbannelse och det: var denna förbannelse som -hindrade dep: lösa byggnaden: att någonsin komma till iore fasthet; huru glänsande utsidan än kunde, te sig, och som småningom förde den. mot afgruodens rand; der den i sitt. fall synes vilja släpa det franska folket med sig. De som orda vidlyftigt om.hvad som under Napoleon III:s regering skett för Frankrikes. materiella utvecklipg, torde. benäget lägga. märke till, att det här om någonsin klart besannär sig, att en nation. lika väl som en individ icke-slefver endast af bröd.. Den mörkaste fläcken i hela denna eriodshistoria blir försummandet af folets moraliska och intellektuella egenskaper, åsidosättandet af folkuppfostran. Under det krigsbudgeten årligen uppslukade 400 millioner francs, för att åvägabringa det mest storartade i militärväg, som kan ernås efter principen litet men godt, på samma gåvg man unadanröjde nationalgardetoch skydde allt slags folkbeväpning, så lemnades skolan. i händerna på kleresiet och jesuiterna och en stat om 38 millioner invån2re, som räknas bland verldens mest civiliserade, afspisade folkskolan med den eländiga allmosan af 3 millioner, och ännu under de sista åren då man ifrågåsatte ett anslagitill uppbjelpande af de hunvgrande folkskollärarnes vilkor, förklarades, att för sådant ändamål hade man ingå pevniogar. Det är midt ide smärtsamma känslor, som Frankrikes olyckor och dessnärvarande vådliga ställning måste framkalla, dock en tröst för .den som tror på mensklighetens framåtskridande, att kunva säga sig, att det andra franska kejsardömet har stupat icke på den ena eller andra tillfälliga stötestenen,icke på enstaka större eller mindre politiska missräkningar, utan på en grundbrist i dess väsende, på det bristande sinnet för intellektuel bildning och moralisk ärlighet. Efter dessa anmärkningar meddela vi de insända betraktelserna. I. Det fortfarande olyckliga kriget emellan Frankrike och Tyskland har inom vårt kära fädernesland föranledt alltför mycket kannstöperi och ofruktbart tidningskäbbel; föratt vi skulle vilja onödigtvis öka denna massa. Men, äfven med tara att blifva tröttsamma, måste vi utbedja oss att, såsom inledning till hvad vi bär nedan vilja framställa. om örskningsmålen för värt land cch fölk — önskningsmål af de senaste verldshändelserna TE veet