Aftonbladet – 23 november 1870, sida 2

pamatiska testörn: 1 går aftot gåfvos bär tre nya pjeser, af hvilka dock en befanns vara en gammal bekant, som fått en ny titel. Glöm-mig-ej är en liten idyllisk interiör från Tyrolen, bearbetad af O. Wijkander. Fröken Lindqvist uppträdde här med hela denna enkelhet och naivitet, hvarmedelst hen förr en gång gaf en så leka och intägande bild af Rosen i skögen. Hi Hartman spelade på ett mycket förtjenstfullt sätt en okonstlad Tyrolergosse och fru Almlöf var en förträfflig bondgumma. När det regnar är en lustig enaktskomedi, som här förat gifvits under ett annat namn. Fröken Sandbergs och hr Hedins ypperliga spel beredde åt defisamma en verklig ssuccös de rire, Slutligen gafs det så länge väntade originalstycket Madonnabilden, komedi i två akter (den senare akten afdelad i två tablåer). Det är ur flere synpunkter ett af de intressantaste nya stycken, som på länge gått öfver vår dramatiska scen och vi skola ofördröjligen taga detsatiima i närmare skärskådande. Publiken syntes till en början litet villrådig i sin uppfattning och icke kunna finna sig tillrätta med i stycket inlagda stående figurer från den gamla italienska maskkomedien, Palcinello, Arlequino o. s. v. och med deras stereotypt groteska komik; men efterhand som man riktigt kom in i situationen och tidsförhållandena, gjorde den poesi och månguddiga satir, hvarpå stycket är så rikt, sig fullt gällande och framkallade lifligt intresse och bifall. Instuderingen var ytterst sorgfällig och äfven de mindre rollerna utfördes med den utomordentligaste omsorg, hvilket också är alldeles nödvändigt om ett i alla detaljer så genomtänkt och fint utarbetadt stycke som detta skall framstå i sin rätta dagar. Efter ridåns fall hördes starka bifallsyttringar och rop på författaren, då prof. Dietrichson framträdde och mottog publikens hyllning.