grundad eller obefogad. Ty frågan är, i hvars Re ad makten ligger att frisäga en eller flere afldqa terna från alla eller vissa af dessa bestämmel-!ra . Man har städse fasthållit dervid, att dennalr, t endast må tillkomma de regeringar, som varit På dertecknare af originalhandlingen. R Följaktligen har furst Gortschakov i dessa descher tillkännagifvit Rysslands afsigter att äfven pi tfarande iakttaga vissa bestämmelser i fördrat. Så tillfredsställande detta i och för sig också få n vara, är det likväl ögonskenligen ett uttryck !2 den fria viljan hos samma makt, hvilken hon DC hvilken tid som helst kan ändra eller återtaga; ar b så till vida kunna samma invändningar göras fö at detta som mot andra delar af meddelandet, p m häri innebäres Rysslands rätt att upphäfva I rdraget på grund af påståenden, hvaröfver det ft är den enda domaren. de Derför uppstår den frågan, icke om en af Ryssdi id yttrad önskan i vänlig sinnesstämning skall zs öfvas af de andra undertecknande makterna, utan p 1 desssa makter skola samtycka till Rysslands lkännagifvande, att detta i kraft af sin egen vilja hi an dessas medgifvande frisagt sig från en höglig öfverenskommelse. fc Jag behöfver knappt nämna, att hennes maje-sl its regering mottagit detta meddelande med djupt lir klagande, emedan det inleder en förklaring, som inde störa den hjertliga förbindelse, som det vab ; hennes allvarliga bemödande att upprätthålla ed det ryska riket; och af ofvan anförda skäl h det för hennes majestäts regering omöjligt att få sin sida förläna något slags sanktion åt det af !F rst Gortschakov tillkännagifna förfarandet j Om, i stället för att afgifva en sådan förklaring, n ryska regeringen hade vändt sig till hennes ajestäts regering och till de andra makterna, d m deltagit i 1856 års fördrag, och för dem framällt till öfvervägande, om något hade inträdt, a m kunde innebära betydelsen af ett fördrags-!h vott eller om i detsammas föreskrifter något fun5, som till-följd af förändrade omständigheter D ed obillig hårdhet hvilade på Ryssland, eller uner händelsernas lopp något blifvit öfverflödigt för IT urkiets garanterade skydd, skulle hennes maje-lp äts regering icke hafva vägrat att pröfva frågan h förening med de andra fördragsmakterna. Hvil-) 8 f a et resultatet af sådana meddelanden än hade blifit, så hade dock en fara för kommande förveckbgar och ett ganska farligt precedensfall i afseade på giltigheten för internationella förpligteler undvikits. Jag är m. m. Granville. IG Från Berlin telegraferas den 17 Nov. tilllc leue Freie Presse: Odo: Russell har aflt sismarck erhållit försäkran att i Svartal! fafsfrågan ingen öfverenskommelse förefines mellan Ryssland och Preussen. Från fficiel källa försäkras här, att frågan är å väg att fredligt uppgöras och u:s RyssUM eTSIaTA Si vger att vidtaga vid-je 2 ypermltteringår ioom Sina Armfet.v ved dessa fredliga tnderrättslse? från Berin står ej väl tillsammans en annan från: Ö2ernovitz öfver Lemberg ingående uppgift, utt vid Doiester stå tre ryska divisioner, en : savalleridivision och 18 kössack-sotnier med 50 kanoner. Sedan det ett ögonblick sett ut som konstituerandet al det nya tyska förbundet skulle stranda på Baierns motstånd, synas nu alla svårigheter vara häfda, sedan Preussen samtyckt till några af denna makt uppställda vilkor, som ge henne ett slags undaitagöställning inom förbundet, Med de öfriga sydstaterna äro Uippgörelserna redan träffade, äfven med Wärtemberg; som ett ögonblisk gjorde min af att göra gemensam sak med Baiern. Konsng Ludvig väntas nu med det företa Vil Versailles. Nordtyska riksdagen sammanträder den 26 i Berlin. Den öppnas af vice förbundskanslerh von Delbrlick. Resultatet af de specielt preussiska landtdagsvalen är nu kändt. Bland de 432 valda representanterna äro 165 kohservativa, deribland 36 frikonservativa, 20 af högra centern (gammalliberala), 104 nationallibörala, 18 af venstra centern (fråktionen BockumDolbs), 41 af Fortschrittspartiet, 19 polackar, Sämt 65 som ej. förklarat. sig. för någo bestämdt parti, de s. k. vildarna detiblabd 43 katoliker och 6 partikölahster. Be konservativa hå Vunnit 10, de nationalliberala och högra centern några stycken röster; deremot ha venstra centern och fortschrittspartiet gått tillbaka, Vildarnäs, antal är ungefär detsamma som förat: rön bland dem har katolikernasantal ej obetydligt vuxit. a har valt uteslutande fortschrittsmän. Brandenburg, Pommern och Schlesien har det. konservativa partiet en öfvervägande majoritet. I de nya provinserna, Nassau, Hannover, Hessen ha deremof de natienals liberala öfvervigtett. Från Wien dertebtöras nu uppgiften om grefte Beusts afgång och ersättande med den ungerske ministerpresidenten grefve Andrassy. Deremot är den cisleithanska ministören Potocki, till följd af båda riksrådshusens misstroende-adresser, på full reträtt. Enligt ett telegram från Wien har hon redan begärt sitt afsked. Valen till delegationerna skulle omedelbart företagas, hvarefter denna. hela kejsardömets gemensamma representation skulle sammanträda i Pest den 26 Nov., samma dag således som den nordtyska riksdagen. i F På ungerska riksdagen ihar: Simonyi afyt: tersta venstern interpellerat regeringen, hvilken. hållning hon ämnade iakttaga med :anJedning af Paristraktatens uppsägande af Ryssland och om hon hade anledning hoppas. att samtliga medundertecknarna af nämnde traktat skulle förena sig om ett gemensamt steg. I Pest är stämningen med anledning af den ryska noten mycket krigisk. Den öfver London och Kjöbenhavn ingångna underrättelsen att grefve. Chaudordy skulle inträffat i Versailles för att öppna nya underhandlingar om ett stillestånd har åtminstone ännu ej bekräftat sig. Independance för den 18:e meddelar utdrag ur Paristidningar, som gå till den 12 Nov. De uttala sig beklagande öfver underhandlingarnes afbrytande. La France uppmanar formligen regeringen att om hon ej har något hopp om undsättning från landsorten sluta fred. Eno del af samma tidningar, som under de af Thiers förda underhandlingarne beskylde regeringen för svaghet, förebrå henne au att hon tillbakavisat stilleståndet, Le Soir fordrar att man äfven under fiendtligheterna företar val till den konstituerande församlingen. I Journal des Debats uttalar FT RR a na nr rn rr a Rn an nn