Aftonbladet – 21 november 1870, sida 2

vålan, detta år allt hväd jag begår. Jag ar fått gevär, manskap, fordon och hästar, nen har inga seldon. Inom tre veckor kan ag skaffa mig sådana, och min brigad skall vara färdig att gå i fält ILoirearmen, jag ar allt häl art tra, det, är i denne stand väl försedd med artilleri, och skillnaden melan det prenssiska och det franska ER ir icke till den grad till fördel för det förra, att icke em måttlig ölveriägsenhet i antal ä iet senares sida kan motväga densamma. Förfärdigandet och inköpandet af vapen fortfara i stor skala. En stor mängd Remingtongevär ha erhållits. I Bordeauk fortsättes flitigt förändrinker, af pådila gebär äfvensöm förfäräigandet at patroner både för lem och för Remingtongevären. Flere batterier ha skiekats till Keratry i Bretagne. I de stora verkstäderna uti hamnarne i vestern samt uti jernvägsverkstäderna i södern fortjär arbetet oafbrutet: Vapen; kanonlavetter, ammänitionsvagnar, seldön; allt svin fördras för den fullständiga öträstningen at en armå, förfärdigas i stora qvantiteter. Fransmännen vilja icke erkänna, att deras sak är så förtviflad, och de göra allt hvad som. står i deras förmåga för att visa att de ha rätt dertill. En åskådare kan svårligen vara 0säker om huru den förtviflade striden skall sluts; men. det är möjligt. ätt yskland kan få kopa sina båda nya provinser dyrt nog, äfven om vi till denna vinst kunna lägga tillfredsställelsen att ha öfversvämmat Frank. rike och berömma sig af att ha intågat i Paria Om kriget fortfar tilldess hela landet fått mottaga besök af de pretssiska armöernä, och om det nuvarande förstöringsoch utrotningssystemet fortsättes af segrarne, kan Europa vara beredt på en betydiig förlängning af de hjertslitande tippträden det rödar fått bevitna och det outsägliga elände hvarmed millioner värnlösa landtmän hemsökas. Ju längre konflikten forttar,.desto grymmare skall den enligt all anledning blifva och desto mera förtvifladt motståndet; Neutrala nationer sköla finna det omöjligt att på ett verksamt sätt ingripa utan en så stor risk att derigenom göra kriget allmänt, att de icke kunna stå till svars med att våga densamma; men hvad som svårligen kan förnekas är, att sakerpas bpärvarande tillstånd är en skamfläck för menskligheten och för vår så högt beprisade civilisation, ty för att uppställa frågan i dess enklaetb beck riktigaste form — hvarför fortfar kriget? För att den mäktisaste militäriska nation i Europa må frånslita si sräblö två provinser, nviika redan hellre låtit bärja och ruinera sig än afsvärja sin närvarande nationalitet. H-.d förevändningen af en säker gräns beträffar, skulle en sådan i falltmått Fiivas genkm föstningatne8 rasetande, Och ibäen söin ickt med egna ögon, ser det, kan göra sig en föreställniog. om det: bittra och långvariga hat hvarmed Tysklands fortfarande angrepp upp: fyller hvarje fransmans bjerta.. TTR R rk Valön till dör pretssiska landtdågen äro in äfslutade. Som resultat derat. anger Zukunft,attdenationalliberala och Fortschrittsmännen skola med 150 röster stå gent emot ungefär lika många konservativa. De senare ha således erhållit ej obetydlig däran isynterhet ar detta fallet med et kalolska fraktionöb, som i den nya landtdagen disponerar öfver 50 röster. En konfessionel-reaktionär majoritet af ansenlig styrkax, sägel dån nämnda Berlintidningen, är således, or en ny skollag skulle bli framlagd, alldeles af? gjord: Hr von Miåblers ställning, som på senaste tiden synts något skakad, är således åter betryggad..Berlin har deremot åter: velt sina gamla liberala reprösentanter: LöteCalbe, Parisius, Duncker, Virchow, Scbult2eDelitsich, Eberty, m. fl. Jacoby töll igenor i andra kretsen. aln — Afsked. K. M:t har i fredags, på gjord ansökning, beviljat presidenten i stats. kontoret, juris doktor O. A. Tauvon afskec Tån nämndå presidentsembete. — Ordenautnämnisg. K. M:t har extra ordenskapitel förliden fredag utnämnt till riddare af Wasa-orden: aktuarien i kammarrätten F. U. Bergman. — Teknologiska institutets styrelse. K. M:t har den 3 dennes förordnat professorn vid Carolinska institutet S. Stenberg att, efter afl. kommersrådet L. Åkerberg, vara