Aftonbladet – 17 november 1870, sida 3

ERIGET Omsider få vi i dag veta rågonting om prins Fredrik Carls marsch. Ett telegram underrättar oss nemligen att hans venstra flygel marscherar på Chablis och Auxerre. Båda dessa städer ligga i departementet Yonne, den senare vid floden af samma pamn, den förra något öster om Auxerre, på vägen från denna stad till Cbhåtillon och Chaumont. Hans center och högra flygel voro således säkerligen samtidigt i anryckande från Troyes mot Joigny och Sens, två städer längre ned vid Yonpne. Det är en ovanligt rask marsch han gjort, Från Commercy vid Mense, der han stod de första dagarne i månaden, har han på tio å tolf dagar tillryggalagt det afstånd af närmare trettio mil som här skiljer denna flod från Yonne och derunder han efter hvartannat haft att öfvergå Marne och Seine. Han ställer tydligen sin maxsch på Loire, från hvilken flod han vid Joigny och Auxerre endast skiljes af en eller ett par dagsmarscher. Går han öfver Loire vid Gien eller Cospe, blir fransmännens ställning i Orleacs ohållbar, då han derifrån kan afskära dem från Bourges och södra Frankrike, medan det är all anledning att antaga, att storhertigen at Mecklepburg med sin och von der Tannps kårer samtidigt anrycka norr ifrån mot Orleans. Orleans återtagande af fransmännen. Om de operationer och strider som lådda till denna händelse börja nu närmare underrättelser ingå. Enligt ett telegram till Times egde hufvudstriden rum vid Coulmier, en by upgefär midt emellan Beaugency och Orleans, omkring balfannan svensk mil från hvardera af dessa städer och något öfver en half mil norr om Loire. Den franska linien sträckte sig från Beaugency rakt vester ut till Vendöme. Första sammandrabbningen skedde den 7 i skogen vid Marchenoir, nordvest från Beaugency, der en preussisk kär från Bacon anföll dep franska ställningen nära S:t Laurent des Bois, men blef tillbaka-. slagen. Dagen derpå grepo. fransmännen till offensiven. Det tros att general Aurelles de Paladine hade för afsigt att medelst en kringgående rörelse afskära general von der Taop. Den öfver Beaugercy framryckande kåren skulle marschera på Orieans, men medan denna, som utgjorde högra flygeln af franska armen, stannade vid Ormes, skulle centern och venstra flygeln, pivoterande på den högra, marschera genom Gemigny, S:t Peravy, Boulay och Briey samt verkställa sin förening med en kavallerikår som usder general Pallieres skulle öfvergå Loire högre upp vid S:t Benoit och ställa sin marsch på Cercottes. Striden började den 9 på morgonen och varade ända till-aftonen. Bacon och Coulmiers togos efter hvartannat af fransmännen. General Chauzy ryckte i ilmarsch mot Gemigny, der tyskarne gjorde ett beslutsamt motstånd. Emellertid marecherade general Royan, ytterst på venstra flygeln, mot S:t Peravy la Colombe. Varnad i tid, gaf general von der Tann order om Orleans utrymmande och föll tillbaka med hela sin styrka på vägarne till Chateandun och Artenay. På samma gång hejdades genaral Royans framryckande mot S:t Peravy af starka preussiska kolonner från Beauce, som tvungo Royan att falla tillbaka. Detpåstås att general Chauzy äfven måste draga sig tillbaka från Gemignoy. General Palliores deremot verkstälde den honom anbefalda rö: relsen och säges ha tagit en mängd fångar trån von der Tanns arriörgarde. Om samma strider skrifver N. Freie Presse för den 12: Regeringen i Tours synes med yttersta kraft arbetat på Loirearmens reorganisation och förstärkning. Denna armå skall efter de högsta, saunohkt öfverdrifna beräkningarne, i striderna den 9 och 11 Oktober räknat 40,000 man och var mycket klent utrustad med artilleri. I slutet af förliden månad beräkpvade henne Thiers till 80000 man. Den första känningen at fienden erhöll Loirearmen den 7. Såsom från Tours telegraferades den 8, hade dagenförut de franska förposterna i Poisly och Valliere blifvit anfallna af ett detachement af 2 bataljoner, 1500 ryttare och 2 kanoner, och sedan de dragit till sig förstärkningar efter en nära sex timmars strid afslagit anfallet. 64 fångar skola dervid blifvit gjorda af det franska kavalleriet. Sannolikt var Loire: armön redan den 7 i anryckande. Då Orleans ligger vid nordligaste punkten af den båge mot norr Loire beskrifver mellan Gien och Beaugency, kan det ej försvaras mot öfverlägsna söder ifrån kommande stridskrafter, ty från staden kan en flodöfvergång hvarken öster eller vester derom hindras. General von. der Tann måste således vid fransmännens första anryckande draga till sig alla sina utsända .detachementer, draga sig tillbaka på vägen till Paris och afvakta ankomsten af divisionen Wittieh samt möjligen från Paris afsända förstärkningar. Ötvergången öfver Loire verkstäldes, efter preussiska berättelser, vid Beaugency. Men då, enligt ett telegram från Tours, det äfven skall ha kämpats öster om Orleans, så torde floden äfven på ett annat ställe, möjligen vid Sally eller Jargeau, blifvit öfvergången. Bairarnes återtåg skedde på två vägar, på kortaste vägen från Orleans till Paris och längre vesterut öfver S:t Peravy på vägentill Chartres. Ännu den 9 voro bairarne koncentrerade i Tour, 434 .mil norr om Orleans, och redan den 10 hade divisionen Wittich och den af storhertigen af Mecklenburg kommenderade 13:e kåren (17:e divisionen och Wärtembergarne) anländt till Toury. Sålunda stå nu, då den första baierska kåren är mycket stark och den 13:e :kåren är föga medtagen, minst 80,000 man emot Loirearmen.n Norddeutsche Allg. Zeitung bar om samma operationer följande stt meddela: Loirearmens framryckande uppför högra Löirestranden synes ha begynt den 5 eller 6 och i början gått mycket långsamt. -Den 7.stötte båda sidornas avantgarden på hvarandra.i skogen vid Marchenoir nordvest om Beaugency, en sammandrabbning, som de förs franska berättelserna kallat striden vid Poisly. Den 9 hade general von der Tann, hvars trupper redan den 7 och 8 synas intagit koocentrerade uppställningar, i betraktande af fiendens öfverlägsva antal, beslutit sig till ett återtåg först på chaussben trån änn ns 4lll llhagan duk r2 hyllan då 41