Aftonbladet – 15 november 1870, sida 3

evt nodvändigt ondt I krig! (Forts.) ERIGET. .). Loirearmn under general Aurelles de Pa lladine har efter Orleans besättande ej gjot någon vidare offensivrörelse. Om operatio nerna den 9 känna vi ännu endast att frans . männen gått öfver Loire vid Blois, på väge mellan Orleans och Tours, anryckt på högr flodstranden öfver Beaugency och genor I denna rörelse, som: hotade att afskära gene ral von der Tani från hans förbindelser me Ihofvndstyrkan, tvungit honom att utrymimi staden. Enligt telegrammerna från Versail les skall han i god ordning verkstält sit återtåg. Af de från andra håll kommand uppgitterna om de förluster hän lidit -vil det döck synas, att Han utånför! Orleäns haf att bestå en allvarsam drabbning. Hen toj vägen först till St. Peravy St. Colombe, I by belägen vid vägen från Orleans till Cha: teaudun, två och en hälf mil nordvåst om Orleans, förmodligen för att så mycket för förena sig med den från Chartres-kommande 22:a divisionen under general Wittich, oct derifrån på Toury och Etampes, det senere beläget 8 mil från Orleans och 6 från Paris Han har, som vi redan berättat, blifvit förstärkt med den 13:e ärmekåren under storhertigen af Mecklenbörg, söm tros komma att öfvertaga befälet öfver hela den mot Orleans-opererande: styrkan, som -nu -beräknas utgöra ej mindre än-75,000mar. Oi Franska Loirearmåns styrka ha vi ej sett någrå tillförlitliga uppgifter... Den torde dock ej uppgå till mycket öfver 80,000 man: Om prins Fredrik Carls rörelser veta vi endast, att han den 7 stod mellan Troyes vid Seine och Chaumont. vid. Marnve med sin front mot söder. : Neue Freie Presses militärförfattare trorått han med den: 9:e och 10:e kåren ämnar öfvår Gien och Casne marschera mot Bourges, medan den 3:e kåren, som den 7 hade att bestå en strid vid Chaumont;, från denna vigtiga jernvägsknut kan antingen öfver Langres understödja Werder eller, öfver Chatillon marschera till hufvadarmåens förstärknings CC Från krigsskådeplatsen i Ustra Frankrike telegraferades till Times den 7:e, att.pretssarbe voro. full marsch genom Ouchedalen för att-bemäktiga sig Creuzot med dess berömda jernverk och derefter jernbanån mellan Dijon och Nevers, En sammanstötning med Gari baldis friskaror, som enligt de senaste underrättelseröa. stodo vid Autun, hvilket endast ligger ett par mil från Creuzot, synes nu oundviklig. Straxt öster: om Ouchedalen och Cöte-dOr-bergen hade badensiska dragoner besatt den lilla staden Nuits vid jernvägen mellan Dijon och det söder derom liggande Beaune. Något längre söderut hotades Chagny, der iban rustade sig till ett kraftigt försvar. Denna punkt är af synnerlig vigt såsom liggande på det ställe, der de båda jernvägslinierna Bourges-Nevers-Dijon och Lyon-Dijon korsa hvarandra, I Lyon, som sålunda snart kan bli hotadt vf fienden; ha-mobilgardet och trupperna relan besatt fästena och vallarne. Stadens vapenförråd har nyligen blifvit ökadt med )0,000 remingtonsgevär, och ett stort antal wornboskap och får ha blifvit sammandrif1a innanför befästningarne för att sätta stalen i stånd att uthärda en längre belägring. Slutligen berättas; att det i Lyon bildat sig n barrikadkomite för att ordnä stadens försvar för den: händelse det skulle komma till Dn gatustrid med fienden. Om Dijons intagande af. preussarne berättar samma telegram; att -ingångna detalerade. underrättelser fullkomligt bekräfta att tansmännen gjort, ett tappert motstånd. De as nederlag kan endast tillskrifvas myndigieternäs vacklande hållning; den långsamhet varmed dessa träffade sina försvarsanstaler samt bristen. på. enhet i befälet. Den tyska-styrka som besatt Dijon utgör 20,000 nan med 60 kanoner. General Werder och Dijons kommunalstyrelse ha åfslntit en temliJen egendomlig konvention, enligt hvilken stalen skall erlägga en kautionssumma af 500,000 rancs; som hon framdeles får tillbaka, om örbållandet mellan invånarne och de tyska rupperna förtfår att varå tillfredsställande. invånarne skola vidare ge soldaterna föda ich qvarter. Garibaldi har, som vi nyss nämnde, plötsigt dykt upp vid Auton, 9 mil sydvest om Dijon, sålunda långt trån Vogeserna, ditman jädtsde att han först skulle förlägga sina perationer.. . Han skall stå i spetsen för en anskaansenlig styrka och synes nu med räffigång följt sin gamla taktik; att dölja ina marscher och föra sin fiende bakom Jjaet genom låtsade rörelser och genom att prida falska underrättelser om sina förehafanden. Striden vid Le Bourget. Neue preassische Zeitung innehåller en längre erättelse om striden vid Bourget den 30 )ktober, d. v. 8. den striden, då tyskarne tertogo byn af fransmännen, som hade erfratden två dagar förut. Med förbigående f redogörelsen för de inledande operationerna der berättelsen sålunda: KI. 9, en timme sedan det första kanonskottet ssats, var Bourget kringrändt på föreskritvet sätt. len nu först började den blodiga strid, som kulle. kosta. så många dyra offer. I tre långa, ngsliga timmar, från kl. 9 till 12, höll fienden ånd. i de till försvar ordnade stenhusen och landtArdarne. På den breda bygatan var omöjligt att anna, ty så snart någon af de våra lät se sig der, edsköts han af den iförsta våningen genom skottluggar skjutande fienden. För att göra ett viare framträngande i byn möjliet, mäste de sgärmm Ia ll lh hÄ mö pv