Aftonbladet – 15 november 1870, sida 3

T0 gr rr SS LS RV TV NN låg påklädd på en soffa, Snartvore vi Remilly sur Meuse, och på långt afstånd såg vi tornen i Sedan. Floden flyter sakta mo 3 Belgiens gränser. Trakten var herrlig, oc villor och byar lågo tätt intill hvårandra i går allt blomstrande, i dag ruineradt. V fortsatte vår väg framåt, vi foro öfver jern vägsbron, ett lokomotiv, fördt af preussisk: maskinister, for förbi på sidan om oss, Vä gen är så dålig, att vi måste stiga af oc gå, men Snart upprullas för våra blickar er bedröflig tafla: vi äro i Bazeilles. Af alla Ardennernas köpingar var Bazeille den rikaste och mest trefna. Då der är belägen på mindre än tre kilom. afstånc från Sedan och i ständig beröring med denns industriidkande stad, voro dess invånare välmående, innan kriget kom och försänkte dem det rysligaste elände. Ack, af denna lilla förtjusande stad -— den hade nära 2500 invånare — återstår pu endast två byggnader, de båda slott, som ligga ide båda ändarne af staden, och de hade blott ämbulansernas beskyddande hvita flagga att tacka för sin räddning. Jag har många gånger rest genom Bazeille, och för hvarje gång har minnet blifvit alltmer pinsamt och fasansfulit.Första gången var branden ännu ej fullkomligt släckt, här och der såg mah ännu rök stiga i höjden, det var källrarne ochde updre vä ningarne i husen, somsännu brunno. Vi åkte långsamt gebom staden, ingentiog hade blifvit förskonadt. Grushögarne spärrade gatan och lemnade oss blott en smal passage. De lemningar-ät murar, som ännu stodo qvar, stucko skarpt af mot den azurblåhimlen, och ett herrligt septembersolsken belyste detta-sorgliga skådespel. Här och der låg ett halfförbrändt hästkadaver, på andra ställen benknotor, och Härtill kom er afskyvärd stank, som fastnade i halsen och som man tycktes aldrig kunna bli qvitt. Vid. bufvudgatans midt vär em liten trägård i behåll, hvilken skyddats af två stora hus, och de blå och. röda blommorna slogo em OMM AA ———— 0 TT ELW SS PF WP Re WS personer syntes till, vi voro.nästan ensamme; till venster om oss tycker jag mig ännu se en ung qvinna, som med hufvudet doldt i händerna och gråtande satt vid ett litet hus, af hvilket endast; framsidan återstod, hennes hem utan tvifvel; det var en stum. smärta, som gick. till bjertat: Vid utfärden ur Bazeilles hejdades vår vagn af en grupp af gubbar och gummor. De berätta för oss om sin olycka och anropa vår barmhertighet: Slutligen sleto vi oss bort ifrån detta.dystra skådespel. Jag vet icke, om det i lifvet finns en hämnd med lång anståndstid; men Turenne var från Bazsilleg, han, som förhärjade Pfalz, och två århundraden derefter komma pu afkomlingarna af dem, hvilka han bragt i förderf, tillbaka till Frankrike för att bränna och sköflå dens fädernestarnid, som hade betäckt Rhbeindalarne med ruiner och. dränkt dem i tårar: lognt ut midt i denna förfärliga olycka. Få Dessa tankar Fynngo sig mäktigt på min själ. Ty på samrmrå gång uppväckte franska namn, som blifvit tyska och återfannos i den preussiska officerskåren, de mest aflägsna och smärtsamma minnen. Det är afkomlingarna af det stora och tappra: slägte af protestanter i Frankrike, som der icke fingo:tillbedja jsin Gud enligt sitt samvetes: örubbliga lag) och derföre öfvergåfvo sitt fädernesland för: att till andra nationer; som vöro stolta öfver och ifrigx att få mottaga dem, öfverlytta sina dygder, sina talanger och sitt mod. Det blef sålunda de, som i Brandenburg grundade de första elementerna till det konungarike Preussens storhet, söm nu för oss ädagalägger sin otroliga makt. När Ludvig XIV i en stund af religiös galenskap satte sin kongl.: underskrift under det påbod, som upphäfde det Nantesiska ediktet, när Bossuet, förnekande sitt snille, skänkte sitt bifall åt den store konungens verk, när en förryckt kansler, då han fogade sin underskrift fill sin suveräns, frammumlade Simeons. ord: Herre, låt nu din tjenare fara i frid, den dagen bekom Frankrike ett dödligt sår i sitt bjerta. Man kan ateruppbygga af fisnden brända städer, jorden botar sjelf sina olyckor, men hvad som ej kan ersättas är en race af kraftfulla och .appre män, hvilka ej dagtinga med sitt samvete, dem det 16:de århundradets hjelte utan örskoning jagade ut ur vårt fädernesland, nödgande dem att till främmande land öfverföra sina talanger, sina dygder samt sin oändiga kärlek till rätt och frihet. Två århunIraden ha förflatit, namnen ha bibehållits, nen ett nytt blod flyter i deras ådror, och sönerna intränga wmed draget svärd och sesergladt hjerta triumferande på denna Frankikes jord, från hvilken en konung hade för ulltid förjagat deras store och fromme föräder. Arma Bazeilles! Du skall bli ett af de örfärligaste och förhatligaste bladen i detta rig; dessa ruiner tala med en vältalighet; som den störste talare ej kän uppnå. I hafven sannolikt läst hertig Fitz-James rältaliga protest, likasom; I. torden ha tagit kännedom om den baierska ministörens förslaringar. Jag har ej varit vitne till denna lycka, men jag har hört detaljer berättas, vilkas grymhet väcka afsky och harm; invånarne må ha varit felaktige, de må ha örsvarat sig mot inkräktarne af deras fädertejord, eftersom detta ou är ett. brott, det ir möjligt, men fienden måste ha funnit felet). nycket stort; då han ej skytt att — jag a icke i betänkande att säga det — läcka en ädelt vunnen seger genom en, linlrigast sagdt, onyttig handling. Jag upprepar en känd personlighets ord, tt nutidens rättvisa är framtidens rä: tvisas noder, och jag tillämpar dem på de händeler, till. hvilka vi varit och ännu äro vitnen, ag upprepar dem, emedan de förunderligt äl uttrycka mina käraste förhoppningar. I fseende på detta krigs grymheter vill jag örsöka nedtysta alla de känslor; som uppöra mig, men jag vill försäkra om min djäpa, rubbliga tro på rättvisan. Menmiskan är og djerf att stundom i ett segerögonblick ro sig ha slagit till jorden och trampat unler fötterna hvad som är evigt. Men för nin del, och jag vet att jag ej är ensam lerom, förkastar jag ned hela ett såradt samvetes styrka hvarje sträfvan, som ej öfrerensstämmer med rättvisans såväl som hvarje nandling, som kränker de orubbliga: lagar; vilka äro inpräglade i djupet at värt hjerta. nm OT hh mm rt ONA PR LR KR MA fö DD li Bi si 3