Aftonbladet – 14 november 1870, sida 3

berättelserna och förklara mycket som hittills varit dunkelt: De öfverensstämma alla i att skildra den fara Paris undgått såsom i högsta grad allvarsam. Utan Picards själsnärvaro och det lugn som: utvecklades såväl af honom som Jules Ferry hade antingen Flourens och Blanqui ogh deras anhängare lyckäts sätta sig fast i besittringen af makten rå hade Paris fått återöpplefva Junidagarna Som de närmaste orsakerna till emöten nämnas Metz fall; Thiers ankomst för att öppra underhandlingar med fienden, men i första rämmet Bourgets återtagande af preussarna och det starka missnöje som väckts af den -bufvudlöshet öfverbefälet vid detta tillfälle lagt: i dager, då det tillåtit besättandet af dennå position; utan att skicka dess försvarare förstärkningar eller; om det ej var dess afsigt att behålla) ställningen, ge dem order att utrymma den. Hela affären hade föröfrigt skett utan-Trochus samtycke. General Bellemare, kömmendant i Saint-Denis, hade -på eget bevåg tillåtiten frikår att försöka sätta sig besittning deraf. Understödd af en afdelning moblots,, hade han äfven lyckats förjaga fienden ur Le Bourget, men å denne två dagar derefter återkom med en mångdubbelt öfverlägsen styrka måst efter en het stridoch medi stora förluster uppgifva platsen och fly tillbaka till S:t Denis. Det var denna händelse: som mera än Metz fall i Paris, och det inöm alla partier, väckt en stark förbittring, och af denna :allmätnå förbittring: sökte-nu. Flourens : och Blanqui: att begagna sig-för att störta regeringen: Vi cha förut meddelat eö temligen utförlig beskrifning-af, hvad som: föreföll utanför och inuti Hötel.de Ville ända tills: motståndet organiserades och takten af: det förenade! nationaloch mobilgardet-åter-yreds ur upprorets händer. Denba slita akt af-emöten skildras särdeles äskådligt i en korrespondens till Pimes, som vi Härnedan s8köla äterpifvå. Sedan Han skildrat uppträdena på stadshuset fortbätter hån P7 0 ARR pet DEF vär omöjligt ätt Paris ed de känslor, som der voro rådande, sKtllö undörkasta sig: deri beslutbamfiä midöritet,:soh gensih öfverräskting Datfat sig vär till Hötel dö Ville, tagit regeringen tillfånga och satt sig sjelf i hennes ställe. Men all utsigt syntes vara förbanden ätt orgäniseratidet af deöra opposition skulle komma att åtföljas af störa olägenheter, att vi. skulle fästtinbördes krig, att-den gatustrid; på hvilken grefve Bismarck medsessin vänlig skarpsynthet räknat, var närt förfeståeride, och att: kanske innan blodströmmarne upphört att flyta på gatorna by skarne skulle -varas öfver oss och--Paris för alltid förloradt. Men :-Påris ifäddades förnämligast genom en mans lugna mod roch själshätväro. Det har redar blifvit omnämndt,; att då regerifgel afrbsterades Ernest Picard lyckades updkomma: Han gick direkte-till sitt Hotell i Afansministerisef och utfärdade sina ordet till Högöroch venster. Först af allt stängde han sina portar och uppfördrade entstark kåärvdatiökalgarde: att försvara demi Derefter sände henwordet till ienansenlig styrka mobilgarde,att iskydda Louvren, : der general Trochui hade sitt högqvarter. zHan! sände-ördet till generalstaben på Place Vendöme,: till postenjtill natiönaltryckeriet, med ett-:ord åt:ala möjliga Håll; bland annat.beordrade han alla bataljoner af mnationalgardetrattirycka ut-och rädda regeringeng:Gegom dessarraske åtgärderlyckades-mansätta sigi besittning afalla regeringslokalerna och; lemnade iosurgenterna ingefiting annat öfrigt än Hötel de Ville. Det var just i rättan tid, 4 Blanqui sände några personer med en skriftlig order att tåga finansministeriet ibesittning. Picardmnöttog dem höfligt i ett af sjäx embetstum, lemnade rummbt och läste: it döm. På samma sätt gick det ivalla administrativa cetitra; Insurgenternes Wedskrifng order från Blariqui försedde örhissarierfanndy att de voro förekortite och att manmästel åtnöja sig med besittnipgen åf Hötel de Ville. Och. nu var vägen banad för:en annan beslutsam nahs ipppträdande.Denne var Tblon, befälhafvare förs106 bataljonen. Han ryckte from rtillHötelsde: Ville 4 afsigt att befria: rök ingen, Det här uppställda gardet försökte hindra honom, men. han stod fast i sitt beslut: Mån kom ingen väg med honom och: vågade ickd låta det komna till blodsitgja-4 telse. Man .hade vissörligen talat? om; blod: Massan hade enpång föreslagit att skjuta ga-1 neral Trocha. Men kl. 8 voro general Troehu och Jules Ferry åter. på. fris föt: iEnd) Herkulesaf106:e bataljonen tog generalTrockhu unider.ssitt särskilda beskydd:ochdyckades få honom jut delsmed:: våld; delse meds list, il. det:hanp iklädde: generalensensnationalgardists: kepi. .sMassani och sden:del aflsgardet som förbundit sig, med .dersamma försökte, :då-de såge generalen vandkomma;: attåter få honom fast; men förgäfves. De måste åtnöja sig) med de öfriga. medlemmarne at regeringen såsom .gisslan. Trochus undkommande blef sjelfva. vändpunkten. Då generalen var fri och i spetsen för sina trupper, mäste det öfriga följa af sig sjelft. Snart slogs larmtrumman öfver hela Paris, och trupper af alla. vapen samlades: iofantliga massor, alla färdiga att framrycka mot Hötel. de. Ville och innesluta det. Det var en oupphörlig truppsammandragning tdader flera timmar och Pjace de IOpera såväl som Place Venöme hvimlade af legioner :af mobilgardister med hviladt.gevär, och-enhvar ropande då och lå med mycken. styrka: lefve Trochu!. och pned ;. med .kommunen! ; och; begärande att blifva: förda. till Hötel.de Ville..; Jag .begaf nig till Håtel de Ville omkring kl. 11, vänande att här få.se.strid och, ;oreda, . Allt rar. till,utseendet lugnt.och ordentligt. Hötel le Ville var omgifvet af trapper, och hvarje ngång som, ledde dit ;och alla öppna : platser leromkring . voro fyllda med trupper — här nobilgarde, der nationalgarde. Det har uppifvits i tidningarne, att 100,000 man truper vöro sämmandragna omkring Hötel de Ville, men jag kan icke ansvara för ått an: ålet var så stort. Det var ingen trängsel ch kunde icke heller få vara någon omtrups erna skulle känna manövrera. Men kanske oro i hela Paris underdenna natt och på la de vägarssom från skilda håll leda till Tötek de Ville mellan två och trehundratusen nan under. vapen. , I Hötel de Villes ome-2 lelbara omgifning och vid. dess ingångar !t kulle jag på ett ungefär vilja beräkna trupptyrkan till högst 30,000 man. Nu var påe