Aftonbladet – 10 november 1870, sida 2

Article Image
var och velat nedtysta honon. Han omtaade också, att man på aftonen uppfört kattmusik utanför hans fönster. Han förnekade cke, att han år 1840 energiskt tillstyrkt krig mot Sydtyskland. Men situationen var då mycket olik den nuvarande. Frankrike hade denna gång uppträdt för en rättvis sak, nemligen för att bevara Syrien åt Porten, som blifvit angripen afsin egyptiske vasall. Slutligen hade Frankrike på dena tiden en fullkomligt organiserad här till sitt törfogande. Thiers talade om Moltke såsom århundradets störste strateg. Han berömde också de preussiska officerarne, för det de så väl förstodo att anföra de trupper som blifvit anförtrodda åt deras kommando. Ja, ja, de hafva uträttat något, sade en af Thiers ledsagare, under det våra officerare i sin fåfänga inskränkt sig till att betrakta den franska hären som oöfvervinnerlig. Thiers kände redan Metz kapitulation. Han tog marskalk Bazaine starkt i försvar. Kejsaren betraktade han som den egentlige upphofsmannen till närvarande krig, och i ännu högre grad kejsarinnan. Under loppet af samtalet kom man att nämna den förre krigsministern, general Leboeuf, som efter Metz kapitulation kommit i preussisk fångenskap. Önskar ni icke, att vi återlemua honom åt er? frågade en af de preussiska officerarne skämtande. Nej, för all de!, behåll honom och akta honom väl, svarade en af sekreterarne, eller, ännu bättre, ställ honom spetsen för er armel Då en officer omtalat, att krigsfångarne efter fredens afslutande skulle sändas tillbaka till Frankrike, och deretter tillagt, att man sålonda också borde återgifva Frankrike fången på Wilhelmshöhe, svarade Remusat: Nej, honom vilja vi visa tillbaka med protest. Då ni nu en gång tagit honom, så behåll honom och laga att han lägger väl på hullet! Thiers andre sekreterare, som berättas vara deputeranden Estaneelin, försäkrade likaledes, att han röstat mot kriget, och uttalade det hopp, att Tyskland, då det nu för hela verldens ögon visat sin öfverlägsna makt, måtte vinna Frankrike på sin sida, genom att afstå från en landafträdelse, som det, efter hvad det nuvarande kriget bevisat, allsicke behöfver för att försvara sig mot ett franskt anfall. Då Thiers tog afsked af de preussiska officerarne, vände hao sig om mot Paris, hvars stolta byggnader utbredde sig för hans ögon, och vid denna syn brast han i häftig gråt. Aldrig, mioa herrar, utbrast han, har jag i en sådan grad som i detta ögonblick känt. huru högt jag älskar denna olyckliga stad. Hvad det är sorgligt att återse den på detta sätt! Derpå bugade han sig åter och gick med fasta steg den väg som ledde till franska förposterna. I de spanska cortes session den 3 November föreslog marskalk Prim formligen hertigen af Aosta som kandidat till spanska troven. Emilio Castelar uppträdde derefter och töreslog i det republikanska partiets namn rett misstroendevotum mot regeringen med avled: ning af hennes förfarande i denna sak, men motionen förkastades med 122 röster mot 44. Konangavalet har blifvit utsatt att hållas nästa onsdag.

10 november 1870, sida 2

Thumbnail