Aftonbladet – 9 november 1870, sida 3

r Denna dekoration kunde naturligtvis er dast ge en ofullkomlig föreställning om de a effekt som sjelfva konstverket kommer a! oo 0 FPP Meve ff RR EE HBev görå: Del al gal omgifna stång, söm frå midten af skålen skulle; framställa det mo i höjden uppstigande vattnet, ger, äfven på be tydligt afstånd, ett helt annat intryck än de klara vattenstrålen kommer att lemna. V tro oss emellertid kunna intyga, att alla d många; som åsett experimentet, tittrytkt sil stofa glädje och belåtenhet derötver och at : flere, som förut varit tvehågsne, nu funn sig i hög grad angenämt öfverraskade så vä af platsens och proportionernas lämplighe som af det herrliga intryck som det vackr: och storartade konstverket der skulle komme att gär: Platsen, der dekorationen var uppställd är midt emellan Carl XII:s och Carl XIII:s statyer, på planen mellan planteringarne til venster om Arsenalsgatan, då man komme från Jacebstorg: Ffter vårt sätt att se, torde Häppeligen eh lämpligare plats för fontänen kunna utfinnas än just här på hufvudstadens besöktaste promenadplats, som härigenom .Iskulle vinna ofantligt i skönhet och behag. I Man har höt en och annan tala om lämpligheten af att placera den ij Strömparterren: men oåfsedt det föga lämpliga i att anbringa ett springvatten invid den stora vattenströmmen, som gör tillräckligt för svalka och friskIhet å denna punkt, så skulle denna parterr vara alldeles för liten för ett dylikt monument sch skulle i brist på en fiktig point de vue aldrig kunna göra vederbörlig eftekt. Från Norrbro, der man mest och vanligast skulle se densamma; , blefve anblicken ullt anoat än fördelaktig för konstverket. Man har hört ea och annan förutsätta, att fontänen skulle vara alltför liten, för att kunna göra någon effekt på en öppen offentlig plats Vi ha, aldrig, kunnat rätt fatta dettå tal öm litenheten, ty vi ha icke haft oss bekant att några bestämda dimensioner skulle för ett dylikt konstverk vara erforderliga. Man ser utomlands mycket stora fontäner, t. ex. de kolossala på Place de la Concorde i Paris, men man ser öckså ändra; som äro tethligtk små, på gahskä Binfångörika platser t. ex. i Mänchen, Närnberg m. fl. ställen, och hvilka dock genom sin stil och artistiska betydenhet tillräckligt förmå att göra sig gällande. Det försök, eom i dag blifvit gjördt, Hår till. fullo konstaterat, att den Molinska fontänen visst icke skulle bli liten i Kungsträdgården, utan komma. att. taga sig särdelas ståtligt och ansenligt ut. För dem, som passera Arsen.lsgatan tvärstfver torset, sktille fontänens störa sväckskål på ett vackert sätt teckna sig mot himlen ofvan Hamngatans: hösrad, I Vi föreställa oss att efter detta försök ch den stora tillfredsställelse det framkallat hos: allmänheten, opinionen inom hufvudstaden. skall utöfva en tillräckligt stark påtryckning på kommunalrepresentationen, så att det skall i bli somöjligt för densamma att i fontänfrågan : komma med ett likgiltighetens non possamus,, Vi äro ifriga anhängare af spärsamhet med ! stadens medel; men det stöter alldeles för mycket på att sila mygg och svälja kameler,, om man just i detta fall vill visa sig så ytterligt sparsam, då det gällef att visa, att häfvadstaden har något konstsinne och att i så högst väsertlig mån bidraga till dess förskönande. Tillbakavisar Stockholms kommun den storartade present, som erbjudes densamma medelst detta berömda konstverk, af hvilket fotografiska afbildningar redan äro; spridda och framkallat förtjusning i utlandet, vägrar den att mottaga fontänen, mot erläggande af den mindre kostnadssumma, som ännu iterstår, så har den för sig utfärdat ett fattigdomsbevis som skall bli ryktbart, emedan let icke så mycket är ett bevis på ringa nateriella resurser som icke mera på bristande smak och skönbetsginne. Andra kommuner, som äro låovgt mindre, synas i dylika all ha långt lättare att fatta, hvad deras värdighet och intresse kräfver och inse ganka väl, att hvad som göres för att staden kall bli en skön och angenäm vistelseort, let är äfven i materielt hänseende icke bortastadt, det bidrager att öka strömmen af esande och på flerfaldigt sätt öka inkomterna. Hvad angår den oerhörda kostnaden för attnet i fontänen, så synes det oss, att man det fallet gjort sig skyldig till stora öfverIrifter. Man har ju tillfälle att rätta deona ostnad efter råd och lägenhet. FErter hvad i erfarit skulle kostnaden för fontänens vaten, då den spelar, uppgå till omkring 4 rdr i immen. Om man då t. ex. inskränkte sig ill att låta fontänen från den 1 Maj till ortemot den 15 Oktober spela en timme varje dag under den lifligaste promenadiden, hvardagarne kl. 12—1, söndagarne kl. —2, så skulle kostnadev härför icke gå till ner än omkring 650 rdr om året.