Aftonbladet – 9 november 1870, sida 2

Nästan alla ht3 lätgs vägen ha blifdit skjutas , i brand och flere at dom hästan helt och bål-, let grusade, och af den praktfulla all? afsökelgamla trän, som förr garnerat båda sidorna af chaussben ligga nu blott de kala stammarne qvar invid vägkanterna, På en kyrkögård invid vägen Hade några af de väl diga träden då de fallit för ykad krosset mössor af grafvårdar. I allt detta ser man dock blott förspelet till den förödelse, som man väntar sig möta inuti den bombarderade stadef, Man öfferraskas derför icke så litet då man efter att hafva påssörat vallarne, som på den sida, från hvilken man inkomibör i stadan, alls icke blifvit beskjutna, genomfar flere gator, sora khåppast förete något enda spar af beskjutningen. Det är först när man framkommit till Place Kleber, der omnibusen stannar, som man mötes af en väldig ruin. Det är Strasbourgs museum, som gått upp i lågor öch äf hYilket endast de röda sandstensmurarne qvarstå. Man itä dock ieke föreställa sig att den betydande delaf staden som man genomfarit för att uppnå Place Kleber, blifvit helt och hållet skonad. Der, såsom näåtän öfverallt; hafva enstaka projektiler slagit ned i en mängd lius, o5h man kan af de med rödt tegel belagda fläckariie på de eljest i allmänhet svarta taken se hvar de slagit in genom taken, och här och der i husen synäs efistäla rim, der en granat exploderat, stå under reparation. Men sf dessa partiella skador synes icke mycket utifrån, och mellersta och sydöstra delen af staden, ilken jag talar, kan betraktas såsom is oskadd. Det är hufvudsakligen ica OCh Yestra delärne af staden, som, jemte citadellet, lidit mest öck der man fianer heta qvarter, hela gator vara fullkoriligt ödelagda, Om man från Place Kleber beger sig norrut i staden öfver Place Brogli6, bär man i fonden af denna sistnämnda plats teatern, eller rättare ruinet af teatern, belägen alldeles invid vallen på stadens nörräå sida. Den har brunnit helt och hållet och en del af murarne på den mot vallarne be-. lägna sidan äro nedskjutna. Viker man här af åt Yonster, d. v. s. åt vester, och följer kajen längs kanalen, söiti löper mellan vallarne och de yttersta delarne af staden åt denna sida, finner man nästan alla de ytterst vid kajen belägna. husen antingen brända eller instörtade eller åtminstone mer eller mindra sönderskjutna. Men det är först när man kommer till den i nerdvest utskjutande Faubourg de Pierre, soni män får en riktig bild af förödelsen. Qvarteren på ömså sidor om den här framgående hufvudgatan, Rue du Fanbourg de Pierre, äro föga snnat än en hög af grus och sten. Blett här och der står en mur upprätt. Denna stadsdel har icke blott blifvit skjuten i brand, den har blifvit bokstafligen nedskjuten, och twtngefär enahanda öde har träffat den sydvestliga stadsdelen omkring Rue du Faubourg National. Jag har haft tillfälle se årskilliga brända trästäder och stadsdelar, senast det af elden förlidet år härjade Gefle. Det kan icke nekas, att anblicken af dem, med de qvarstående nakna skorstenarne, gör ett ännu mera hemskt intryck än dessa hopade grusmassor, efter brända och nedskjutna steuhus; men om man tänker sig de omständigheter under hvilka förödelsen träffat dessa sensre, kan man icke gerna undgå att finna bombardementets fasor, vara någonting ännu gräsligare än vådeldens. Undan den senare kan man dock vanligen rädda åtminstone sin person, men huru rädda sig undan den genom alla våningar nedslående bomben eller undan de at en granats explosioa ögonblickligen sammanstörtande murarne? Hvilka ohyggligheter torde icke dessa grusmassor gömmal Och huru många familjers välfärd ligger icke under dem begrafven! På ett s älle stod att läsa på ett stycke af en qvarstående mur: Sculpteur. Bland grushögarne framskymtade en mängd grafvårdar af olika former. Egaren torde ha anledning uppresa en utaf dem på sin timliga välfärds graf. Citadellet är fortfarande tillgängligt för besök mot en afgift af en preussisk thaler, som erlägges i kommendanturen, der ett tillträdeskort erhålles. Samtliga byggnader derinom gga i ruiner och ätven vallarne äro på sjma ställen temligen medtagna. Dock torde det fordras en annan kännedom om de militära förhållandena än den, som kunde vid en stunds promenad erhållas, för att bedöma i hvad mån fästningens uppgifvande var af någon tvingande nödvändighet påkallad. Att den icke föranleddes af någon verklig brist på lifsmedel var allmänva omdömet hos dem med hvilka jag hade tillfälle samtala i Strasbourg. Jag skulle önska tillägga ännu några detaljer från mitt besök i Strasbourg, men posten norrut afgår om få minuter och sjelf ämnar jag samtidigt afgå med bantåget ien annan riktving, hvarför jag sparar dessa detaljer till ett nästa vref. C. E. De senaste ballongbrefven från Paris gå endast till den 29 Oktober. De kunna således ännu ej meddela oss några detaljer om d liga händelserna måndagen och tisda