Aftonbladet – 8 november 1870, sida 3

Ballongbref från Paris ha vi mottagit, daterade den 26 och 28 Ok tober. I ett af dessa bref, å hvilket mar finner ett nytt republikanskt frimärke, inne. båller ena bladet af det lilla postpappere en liten tryckt tidning, npemligen pr 2 a Lettre-journat de Paris, Gazette des absents (Bref-jouroal från Poris, tidning för de från. varande). Man finner, att denna tidning brefformat ntgifves två gängeri veckan, nem. ligen onsdagar och lördsgar kl. 10 f. m. De lilla bladet ionehåller sammanträngda öfver. sigter för dagarne der 22—25 Oktober. Någre vigstiga krigsnyheter har den naturligtvis icks att meddela. Revyn för den sista af de nämnda dagarne har följande ionehåll: Tisdagen den 25 Oktober. Depescher, som in gått från Tours, meddela, att Chateaudun gjor ett vackert motstånd och att Thiers anländt sam medför regeringens förordningar med afseende på truppernas organisation. — Försvaret. Perso ner, tjenstgörande vid den auxiliära genikåren, he i katakomberna påträffat salpeter tillräckligt at förse Paris med krut för 6 månader. — Klubbarne I går afton ett intressant möte i klubben vid Porte S:t Martin. Ett mycket vackert tal af Bersier emo kommunen (det af orolighetsmakarne åsyftade ter roristiska välfärdsutskottet) enhälligt applåderad: af de talrika åhörarne. Varma lefverop för na tionalförsvars-regeringen från hela den ofantlige salongen. Det lilla bladet innehåller slutligen unde robriken belägringstillståndet i Paris följande Belägringen har säkerligen kommit allas förutsägelser på skam! Vi erivra oss änan, buru man yttrade sig vid cerneringens början Paris utan promenader! Paris omgifvet af af 500,000 preassare, som aldrig taga af sig stöflorna! Paris uppfyldt af blesserade! Paris tvunget att spisa dåligt, Paris oroligt, jögtadt, nervöst! Farsoter skola der utbreda sig med stor våldsamhet! — Nåväl! Paris har aldrig befann tt sig bättre. Funnes här icke kopporna, så skulle det vara ett nöje att tala om det förträffliga helsotillstånd, som här råder. Vi njuta af torftighetens och tarflighetens välbefinnande. Vi lägga oss kl. 10 och stiga upp kl. 6, vi exercera alla morgnar och vi tilibringa hvarannan natt på vallarne. Icke mycket att göra, inga stora bekymmer i hofvudet, och präktigt solsken dertill — allt det der är mycket fördelaktigt för helsan. Vi äta icke, vi slaka. Det är ganska kuriöst: aldrig bar det fannits en så förträfflig appetit hos parisarne, som nu när det talas om att sätta dem på ranson. Hvad är det som vållar hunger i en belägrad stad? Jag tror nästan att det är den omständigbeten att man så mycket tänker derpå. Hvem brydde sig någonsin långt på förhand om matsedeln för sin middag? Manfspisade på måfå och man öfverlemnade all omtanke om köket åt sin hushållerska. Nu gå vi aldrig förbi en slagtere utan att kasta giriga och pröfvande blickar dit in. Kryddkrämaren, som har lådor med konserver, förefaller oss såsom en engel från himmelen. Vi ha nu besegrat alla dumma fördomar i matväg. Vi äta häst under alla möjliga former och förhållanden, och äta med smak; man äter också åsnor och allehanda djur och magen protesterer icke på ringaste vis. Och hvilket briljant humör! Man skulle aldrig kunnat tro det, det går öfver all förestäl!ning. M. Sarcey fordrade nyligen i en artikel, att man åter skulle ge några spektakler och konserter. Hans önskan har blifvit hörd. Den 22 hade vi vår första stora populära Pasdeloupkonsert och Theåtre lyrique skall ge en representation till förmån för sina artister. Öfverallt hållas föredråg, föreläsningar eller möten, der man afhandlar dagens frågor, och dit parisarne strömma i massa. Vi dö således hvarken sf hunger eller af ledsnad. ROPEREIEREMATPTSINTAKRR