Aftonbladet – 5 november 1870, sida 2

— Westerås bibliotek leder sin första upprinnelse från domkyrkans eller domkapitlets boksamling. En sådan fins verkligen först omtalad 1593, då en inventering hölls, men är naturligtvis äldre. Annu vid biskop Rudbeckii tillträde i början af 1600:talet bestod den blott af 56 volumer, mestadels katolska böcker. Rudbeekius, restaurator i allt, var ock betänkt på ett offentligt bibliotek. Redan 1622 hade han !åtit anlägga boktryckeri och manssåg här böcker tryckas på beställning från främmande orter. Bibliotekets lyftning berodde förnämligast på stiftets frikostighet och biskopens föresyn. Från presterskapet och deras sterbhus kommo sannolikt en stor del af de många nu sällsynta paleotyperna från typografiska seklet. Ehuru ock flera af dem tagits under tyska kriget, vitnar dock bibliotekets gamla tryckta katalog från 1640 (hvilken sjelf är en stor sällsynthet, emedan veterligt ej mer än härvarande enda exemplar är i behåll), att ej mindre än 28 paleotyper från 1400:talet då redan här funnos. Biblioteket innehöll då likväl blott 330 volumer, bland hvilka 2 varo handskrifter. Redan 1630 hade Rudbeckius skänkt biblioteket 38 volumer. Sedermera ålade han sig enskyldighet att hvart nyår lemna en pod bok som gåfva, och vid sin död 1646 hade han skänkt 108 volumer. Han hade ock fägnaden se biblioteket ökadt genom en donation på 63 band äf ståthållaren i Stockholm, L. Grubb. Af de stora bokskatter, som svenskarne togo i tretioåriga kriget, ha till Vesterås kommit flera dyrbara verk från biblioteken i Ohnutz, Prag och Nikolsburg, från hvilket senare en del af kardinal von Dietrichsteins bokförråd här hamnat: