Aftonbladet – 3 november 1870, sida 2

en yttersta ansträngning till fienden öfversmnat 100,000 man i krigsdngligt skick, 0.000 sårade, gevär, kanoner och Frankikes starkaste fästning. En sådan förbryelse kan ej försonas genom lagens straff. Jet är tid att vi återånna oss sjelfva under epublikeas egid, hvilken det är vårt fasta eslut att aldrig låta kapitulera. Det ärtid tt vi från våra störa olyckor Hemtåä förmgring för våf möralitet ocH vår politiska tyrka. Låtom oss vara fedo att brihgå dö ttersta offergent emot en fiende som gt as af allt, låtom oss svärja att vi aldrig ilja öfvergifva oss sjelfva, så länge vi ännu a en fotsbredd af vår heliga jord under våra ötter, låtom oss hålla fast vid revolutionens rejdade bar6:! Vår sak är rättvisans och ättens. Låtom oss ej af någonting nedslås ler försvagas! Låtom oss visa i handling ett vi titan hjelp kunna och vilja bevara ära, jathäsgighet och okränkbarlet för allt som ör fäderneslandet fritt och stolt. Tefys Frankrike, lefve den odelbara republiken! Stilleståndsförhandlingarne synas nu verkigen vera afbrutna. Bismarck bar nemligen, enligt ett Berlintelegram, i en not till lord, ranpwilie konstaterat som ett faktum, att indamålet itöed väpenbvilan, ipkallandet af ön konstituerande församling, ej ktnbat upp nås i följd af den frenska regeringens motstånd — ett motstånd, säger den tyske förvundskanslern spetsigt, hvari hon stärkes af n engelska regeringens för öfrigt allt ernnande värda bemödanden. Thiers kom förliden måndag från. Paris till Versailles. På tisdags middagen hade ban ett tre-timmars samtal med Bismarck, bvilket fortsattes på eftermiddagen. irektören i franska inrikesdeparternentet Laurier, hvilken nyligen af regeringen i Tours skickades till London för att uppnegociera ett lån, bar sett sin mission krönas med dem bäs sta framgång. I lånet deltaga ej blott engelska firmor, utan äfven sådana på kontinenten. Bland kontribuentorna äro sålunda ansedda hus ej blotti Brässel och Amsterdam; ätsn äfven i Wien. Åuviöuv märkligare är dock, stt anbud ingått äfven från Frankfurt och Berlin, och detta, skrifver .en korres; ondeiit från London till Kölnische Zeitung, ej hemligt, utan helt öppet på ;telegrafisk väg med utsättande af namn. Korrespondenten säger sig vara i tilltälle att gå i godo. för sanningsenligheten af sin uppgift, och-då-saken i city ej är någon hemlighet, fråga engelsmännen förvånade, hvarför man i Tyskland gör så mycket väsen af vapenuttörseln från Ebgland, medan tyska firmor öppet deltaga i ett lån som är atsedt. att underhålla. kriget mot deras egna landsmän. Saken har batufligtvis i Tyskland väckt ett stor och för natidnalstoltheten ej synverliggn smickrande uppseende. Flera tidningar erinra de tyska kapitalister, som lockats af det franska lånets utomordentligt fördelaktiga vilkor, att detta lån är ett krigslån, ännadt att användas emot Tyskland, och att följaktligen deltagandet i detta lån i sjelfva verket ej är någontiog annat än att taga parti emot Tyskland och för dess motståndare. Frankfur:er Zeitung visar att en dylik demonstration säkerligen är vida betänkligare än Jacobye, som endast gaf sitt moraliska stöd åt detfranska områdets. integritet, medan Berlin-subskribenterna på det fcanska-lånet -göra en materiel och finansiel intervention i kampen mellan Frankrike och Tyskland. Tidvingen trågar till sluts om det ej vore skäl att skicka hela Berlin-börsen till Loetzen, och anser det som en lycka för de nämnda spekulanterna att Jacoby nu blifvit derifrån frigifven. F. d. lagstiftande kåreaäs president Schneider har i ett bref till Eauörier från Brighton, der han för närvarande vistas, förklarat att, i hans tanke, intet tvifvel bör kuona råda om gsoliditeten af det ifrågavarande nationalförsvarslånet: En dylik skuld,skrifver han, bör och skall vara helig för hvarje god fransman. Derom kan intet tvifvel råda, Jag skälle således liligt protestera mot hvarje afsigt som kunde tilläggas mig att någonsin vilja repudiera denna skuld; som är Frankrikes.