Aftonbladet – 2 november 1870, sida 3

ammunist:on mom lanet, DHOLS. EEONOMISKT. Superfosfater af svenska råmaterialier. IH. Det i Dalarne vid Silfverbergs by och det närbelägna Klittberget funna konglomeratet består af större och mindre afrundade korn eller stycken af qvarts, gneiss och granit samt vidare af hårda, svartglänsande kulor eller smärre bollar, hvilka ntgöra det egentliga fosfatet. Dessa sistnämnda svarta korn eller kulformiga stycken innehålla nemligen 35 å 38 procent fosforsyra, motsvarande inemot 80 procent s. k. basisk fosforsyrad kalk eller den förening, som bildar hufvudmassan af hvitbrända ben. Jemte kalk är fosforsyran till någon rioga del äfven förenad med jernoxid eller jernoxidul. Konglomeratets bindemedel utgöres hufvudsakligen af kolsyrad kalk. För öfrigt finner man här och der i bergarten insprängda partier af svafvelmetaller, såsom blyglans och zinkblende m. fl. Slutligen innehåller konglomeratet små mörkfärgade skal efter en snäcka, som enligt professor Angelin skall tillhöra mussleslägtet Obolus. Med anledniog af denna snäckas förekomst i den fosfatförande bergarten har H. von Post kallat densamma Obolus-konglomerat och såsom material för jordbruket Obolus-fosfat. Denna sistnämnda benämning är dock ej fallt lämplig, emedan skallemningarne efter Obolus utgöra endast en ringa del af bergarten och ej helier bidraga så särdeles mycket till fosforsyrehalten, hvilken hufvadsakligen och egentligen härleder sig från de svarta kornev. Men hvilket namn man bör tilldela detta svarta mineral, måste bero af närmsre undersökningar rörande dess beskaffenhet och uppkomst. Benämningen Obolus-konglomerat skulle dock kunna bibehållas, i fall det möj ligen visar sig, att den ifrågavarande musslan utgör ett karakteristiskt kännetecken på dylika konglomerater inom den silariska formationen äfven på andra ställen. Innan man likväl kan uttala något omdöme rörande Boda konglomeratets användbarhet såsom råmaterial för superfosfatberedning, måste man ega någon närmare kännedom om bergartens utsträckning samt om densammas egenskaper i öfrigt. För att inh-mta upplysningar i förstnämnda hänseende blef undertecknad, efter ingången reqvisition, af landtbruksakademiens förvaltningskomit6 beordrad att på ort och ställe undersöka förhållandet. Detta besök skedde ock i slutet af Maj månad innevarande år. Vid sluttnicgen af Klittberget i närheten af Silfverbergs by hade man då blottat konglomeratlagret på en sträcka af omkring 200 alnar. Lagret befanns stupa in emot sjelfva Klittberget och syntes sträcka sig under detsamma med en mäktighet af 10 till 14 fot, att dömma af de sprängningsförsök, som då redan skett. Det uppgafs derjemte, att iden närbelägna Boda borrbrunn MV 4 samma kopglomeratlager blifvit anträffadt på ett anseoligt djup. Man skulle häraf kunnat sluta till, att den nämnda bergarten otvifvelaktigt borde ega en ganska vidsträckt utbredning. Emellan Klittberget och Silfverbergs by skjuter en granitkulle upp i dagen och de siluriska lagren på andra sidan denna kulle ega till följd häraf en motsatt stupning mot den vid Klittberget. Då de sedimentära lagren å ömse sidor om granitberget syntes i öfrigt förete en viss likformighet, så var att förmoda, det de ursprungligen varit sammanhängande, men blifvit till följd af den uppträngande granitmassan uppresta och skilda fråu hvarandra. Emellertid erhöll man härigenom en god ledning för konglomeratets uppsökande äfven på andra ställen i samma trakt. Enligt dessa anvisningar har man ock nu senare på sommaren och hösten detta år verkställt jordrymningar och verkligen funnit det fos fatförande lagret på den antydda platsen samt enligt meddelad uppgift redan blottat lagret derstädes på en sträcka af omkring 85 fot, Bergarten skall här uppträda med en mäktighet, som motsvarar den vid Klittberget, och de förevisade profverna å kovglomeratet tillkännagifva, att lagret är af enahanda mineralogiska beskaffenhet, som på den först angifna och uppmärksammade fyndorten vid foten af nyssnämnda berg. På några andra trakter inom Boda och Rättviks socknar har man ännu ej anträffat det ifrågavarande konglomeratlagret, men sannolikt skall man dock vid närmare undersökning återfinna detsamma och man eger an!edning dertill redan, i det man på andra ställen i trakten verkligen lärer funnit skallemningar af snäckan Obolus i sådana berg-flsgringar, som vid Silfverbergs by och Kiirtberget visat sig vara nära förbundna med det egentliga fosfatförande konglomevatot