Aftonbladet – 1 november 1870, sida 2

— Ladugårdslandsteatern gaf i går för första gången Nationalgardisterna, tillfällighetsdivertissement af tal, sång och dans i en akt, af Frans Hodell. Detta stycke saknar, som man lätt kan tänka, hvarje tillstymmelse af dramatiskt värde och söker sitt stöd i publikens ynnest uti anspelningar på Frankrikes närvarande vådliga ställning, på den derstädes grasserande espionofobien, ati uppstämmandet af marseljäsen 0. 8. v. Märkligt är, att förf. så litet känner franska förhållanden, att han baserar åtskilliga scener på den omständigheten, att en ung målare köpt sig fri från att tillhöra mobilgardet, hvarifrån ingen friköpning kan egarum, hvarjemte man får höra mycket talas om att en gammal man blifvit utskrifven till mobilgardets. Såsom en spegelbild af den nuvarande krigiska entusiasmen i Frankrike tager sig stycket något karrikatyrmässigt ut; de idylliska danserna, som helt idylliskt utföras i Barbison vid Fontainebleau-skogen, taga sig något besynnerligt ut vid sidan af det krigiska tumultet. För det bifall stycket vinner har det hufvadsakligen att tacka fru Caspers spel såsom en marchande dhabits, samt — marseljäsen.