Aftonbladet – 29 oktober 1870, sida 3

Suvcla VUIC UCU SLVISLa BHLALKAIT I YCHUCH, kan han icke skjuta bom, om han blott ser t på kartan och läser siffrorna rätt. Såsom I bevis härpå må anföras, att det var stark ; dimma här sistlidne torsdag på morgonen. 0 Skylda af denna, börja tyskarne ifrigt arbeta på ett batteri, som de ämnade uppställa i grannskapet af Montretout. Fästet MontValerien öppnade sin eld mot dem midt i -dimman; det var en skjutning på måfå efter kartan, men den gjorde slut på deras arbete och måste ha temligen mycket förvånat dem. Nästan hvarje dag demaskera de något nytt ; I batteri, och nästan hvarje dag blir det för, stördt. I några degar ha vi väntat att få -Ihöra at de Kruppska kanonerna; men de ha ännu ej syots till. Kanske skola, då de en tl gång träda uppå scenen, fransmännen äfven vara i stånd att svara dem med lika krafJtiga kanoner. De ha gripit verket an på det allvarligaste och hålla på att tillverka mycf)ket svåra kanoner (några af dem ba kam:marladdning), kulsprutor och Chassepotgevär och skola mycket snart vara tillräckligt förIsedda med dem. T Under tiden ser det ut, som om den belägrande armen endast skulle leka med dem -Joch åtnöja sig med att svälta ut dem. Om Idetta är de tyska styresmännens plan, skola Ide få vänta längre än de tro, ty i denna I vecka ha vi blifvit stälda på ransoner, och man skall omsorgsfullt hushålla med lifsmedlen, på hvilka det är rik tillgång, och de skola räcka i lång tid. Och om de tyska Istyrande räkna på oroligheter i Paris, skola de äfven bli svikna i sin förväntan. En tid, Idå belägringen begynte, såg det ej osannolikt jut, att allvarsamma oroligheter skulle förefalla, och det är mycket troligt, att dessa oroligheter skola komma efter krigets slut;! men alltsedan Jules Favres sammankomst! med grefve Bismarck ha vi varit en synnerligen enig famili, och den lilla minoritet, som är så förälskad i sina egna revolutionära planer, att hon föga skulle draga i betänkande att ställa till ett upplopp för att genomdrifva dem, har just nyligen vid sitt yrkande på en parisisk vkommunp, fått erfara hora svag och obetydlig hon är. Säådane män som Victor Hugo,. Louis Blanc och Rochefort betraktade, så länge regeringen änou icke hade uttalat sig deremot, med blida ögon planen till en kommun eller stadsstyrelse, som skulle omfatta hela Paris och i viss mån inverka på hela Frankrike; men sedan de ledande männen i regeringen förklarat sig vara deremot, ha de med största välvilja skyndat att understöda myndigheterna och tillintetgöra alla försök att försvaga henne, från hvad håll ett dylikt försök än må komma och på hvilken förevändning det än må stöda sig. Några af Flourens vänner försöka väl ännu att hålla vid lif en agitation till hans förmån; men det gagnar till intet, och denne hetlefrade demagog har blifvit nödsakad att lemna ifrån sig fyra af de bataljoner, han kommenderade. Nationalgardets bataljoner välja sjelfve sina officerare, och icke mindre än fem af dem valde Fiourens till sin befälhafvare. Hvad gjorde nu Flourens? TI stället för att välja en bataljon . att vara chef för, besluter han att bli chef; för alla fem och på detta sätt intaga nära ; nog en brigadgenerals ställning. Detta för-1 länade honom någon betydelse för tillfället, !, och han var i stånd att marschera ned tilll1 Hötel de Ville med nära 10,000 beväpnade !4 män för att begära hvad helst han ansåg t tillbörligt. Han har nu blifvit upplyst om,l: ; 1 Å 1 S att han icke är berättigad till en dylik ställning, utan måste åtnöja, sig med befälet örfver en enda bataljon. Afven Blanqui, som kommenderar den 169:de bataljonen, har af gex bland sina åtta kompanier fått en höflig viok om, att han är oduglig och skulle göra bäst i att taga afsked. En förunderlig förändring förmärkes i Pa-, ris:s utseende. — Dess ståtliga bibliotek och, museer äro stängda, de värdefullare böckerna 7 och konstverken ha blifvit. instufvade i käl-!; larne, och de nedre fönstren på de palatser,, i hvilka de voro inhysta, ha blifvit tillstop-, pade med sandsäckar. Stora operan har blif-4 1 Y r 1 ö l vit förvandlad till ett observatorium och ett militärmagasin; Theåtre frangais är ett sjukhus, och så äro äfven Ttalienska operan och Varietes-teatern; Gaite her blifvit upplåten till förfärdigande af kläder; den cirkus, som uppkallats efter kejsarinnan, sysslar med att tillverka patroner; slotten — Luxembourg, Elystes, Tuilieries, Palais royal, Palais de PIndustrie och Palais de Justice — äro alle4 sammans sjukhus med flaggan med det röda j! korset svajande öfver sig bredvid trikoloren;8 jernbanornas stora verkstäder ha blifvit för-f vandlade till kavongjuterier; artilleri medt hästar och vagnar bivuakerar i Jardin desk plaotes bland vilda djur i burar; i förlustelseträdgårdarne på toppen af Montmartre, dit invånarne vid barriererna begåfvo sig för att dansa, stå nu dystra batterier — i en annan beryktad balsal på Montmartre, som sjelf gaf sig namnet Elysiom, tillverkar Nadar natt och dsg sina jätteballonger; Tuileries-jt trädgårdarne, der gamle män inslumrade öf-s ver sina tidvingar, der unge män stämde sina it möten, der barn lekte bland pomeransträden !j men tunnband och bollar och köpte namnam i — der de tama dufvorna flögo upp på sta-l1 keten bredvid en och pickade brödsmulor ur je ens hand — der musikkårerna spelade under r citronträden den svala tiden på dagen —l1 dessa trädgårdar ha blifvit upplåtna åt ar-!dq tilleriet med alla dess tillbehör och med strö-r bäddarne för hästarne under träden. Af delf tolkhopar, som brukade besöka dem, förströ sig somlige, isynnerhet barnpigorna och bar-s nen, på gräsplanerna i Champs Elysåes in-t vid inhägnaderna för konserterna i fria luf-J ten; andra ha begifvit sig till det högt be-g lägna Trocadero, der de sysselsätta sig medll sömnad och emellanåt taga fråmsina opera-ö kikare för att försöka se skjutningen långt lh bort. På hela södra sidan af Champs Ely-c ses äro bås för boskap och fållor för får, som råma och bräka vid sitt foder; underdc träden i sidoallteria kampera dragonerna;(e deras hästar äro bundna vid småträden; här ryktas hästar, der skos hästar, och der borta (5 åter, på ett af de gröna träsätena, der i fordna tider: barnpigorna funno en ankarplats, under det att deras-barn lekte rundt omkring, hålla någre dragoner på att syssla med sina små kittlar till frukosten. Är Paris förändradt? Jag nästan blyges ! att göra denna fråga; ty en engelsk korre-,