Aftonbladet – 27 oktober 1870, sida 3

8 ) gerikitteln i verksamhet och öl bereddes. Öle ar blifvit godt, men är naturligtvis något ung . )Sålunda improviseras qvarnar, bagerier, bryggerie JAlit detta är möjligt. Endast hästfoder börja I saknas. Hafreförrådet bar småningon blifvit för tärdt, och dock vilja de många hästarne hafv a föda. I hvad fall som helst måste man snart gör fjsig utvägar derför. Jernvägen blifver nu med al makt åter reparerad. Den skall snart kunna tra fikeras ända till Meaux. Tyvärr torde hon ej ? läpgre tid komma att tagas i anspråk af belägrings Itränen. Redan i dag har första batteriet vid Ville neuve S:t George ankommit, och inom få daga skola tio batterier vara på stället. Visserligen ä Getta artilleri ännu icke tillräckligt, men ätmin ij atome är den tanken tröstande, att man nu, seda1 vi legat tt6 veckor framför Paris, skal! öfverg: Itill dess beskjutande. Sannt är, att först måst läfven skansarne vara färdiga, och ännu en veck: I torde gå åt dertill, men vi kunna antaga såson J säkert att man vid slutet af denna månad skal skrida till ett bombardement från alla sidor. Häj och der flyger ännu en fredsdufva genom luften Många äro af den tron, att parisarne genast skolc gträcka gevär, när de första granaterna nedslå : staden. Vi vilja visserligen hoppas, att de ändtligen skola komma till besinnivg, men vi tro det icke. Emellertid anlitas alla medel för att bringa trupperna omXring Paris i fast beröring med hvar andra. Förpostkedjan har framträngt inom skott: håll till befästningarne. Bakom henne ligga fältvakterna i betäckning för att alltid kunna tränga fram. Der bakom stå i allarmbus och tätt hopträngda kantonneringsqvarter täta massor, försedda med artilleri samt äfven med enskilda afdelningar kavalleri för att underlätta förbindelsen. På det de i hvarje ögonblick må vara färdiga till motstånd få de icke afbläda sig. Dessa avantgardens ställningar äro skyddade genom barrikader, förhuggtisgat, krenelerade murar, skyttegropar, Varggropar och anda dylika tillställningar. En half mil der bokom stär sedan hufvudstyrkan af divisionen jemte dit-örende artilleri och kavalleri och slutligen ännu längre tillbaka arriergardet med kårartilleriet. Men tor stt i en hast kunna göra allt mobilt gå nu telegraftråaar ända till förpostlinierna. Alla brigader och divisione, äro, försedda med telegrafer. Sålunda kan på hela um. eP allt genast vara i ordning, så att en öfverrumpling är omöjlig. Småningom framträder dock den önskan hos våra trupper att alltsammans snart måtte vara slat. Fälttåget har pu räckt nära tre månader. Hittills var det ännu drägligt nog; ren nu blifva dagarne kortare, väderleken är sedan några dagar rå och mulen. Derigenom angripes heisan mera och sjukdomarne tilltaga. Dock hafva vi alla klart för oss att vi måste in i Paris Förr är icke att tänka på något återtåg. Uppbrävnandet sf staden Abdlis. Eno husar vid Rathenan-garnisoneo har i ett bref, som meddelas i Kreisblatt fär das Westhavelland, skildrat denna hemska och ohyggliga tilidrazelse Brefvet, som är dataradt Rambuillet den 9 Okt., är af följande innehåll: . sLiggande på kaserngården härstädes, fattar jag blyertspennan för att skrifva några ord till er. Gårdsgens händelse är så förskräcklig, att jag ej kan underlåta att beskrifva den för er. Såsom I redan förmodligen inhemtat, blef natten mellan den 7 och 8 Okt. den fjerde sqvadronen af slosvig-holsteinska husarregementet n:r 16 i kantonvementet på förpost öfverrumplad af mobi!gardister och helt och hållet nedhuggen så när som på 48 man och 12 hästar. Öfverrumplingen skedde kl. !,4 på rmorgoren och den framför sqvadronen liggande. baierska fältvakten, består ende af 60 man, trängdaes tillbaka. Staden ADlis anfölls samtidigt från tre sidor, de tre stall, som busarerna begagnade, omringades genast, och redan vid sadlingen af hästarne nedskötos manskap och hästar, emedan alla skotten lossades på måfå genom luckor och starkt besatta stalldörrar. Hugarerna försvarade sig genom att skjuta med sina karbiner, så godt det lät sig göra; men slutligen inseende gagnlösheten af allt motstånd, flydde de hvar för sig cler flera tillsammans till skogen, efter att ha klättrat öfver ea mur, och på detta sätt undkommo 48 man. Officerarne, som hade sina hästar i ett något afsides beläget stall, räddade sig, men ryttmästaren blef dock sårad. När denna underrättelse ankom till oss, blefvo vi alarmerade, och genast afmarscherade brigaden med artilleri samt ett kompani baierska jägare till den 2!, mil aflägsna staden. Der gafs befallning till plundring och förstöring, a!la lifsmedel och allt kreaturafoder samt boskapen bortfördes, hvarpå våra husarer stucko eld på hvarje särskildt hus, äfvensom på de utanför staden liggande gårdarne, vedtrafvarmne samt höoch halmstackarne, och sålunda förvandlades den lilla temligen vackra staden, som hade omkring 6000 invånare, till en askhög. För qvinnor, barn och gubbar tillkännagafs detta en half timme före antändningen, på det att de skulle få tid att begifva sig bort. Männen skonades ej, utan nedskötos eller nedhöggos utan allt förbarmande. Till sent in på natten slogo de höga lågorna upp mot himmelen. Det var en dag som väl sällan står upptecknad i verldshistorien, och verlden skall säkerligen ropa ve deröfver. Men ett rättvist straff var det, ty betänken, att de ännu lefvande husarerna måste ställa sig mot husväggar och blefvo skjutna samt derefter lastade på vagnar, på det att detta band skulle utbekomma det pris af 50 thaler, som år utlofvadt för hvarje preussiskt lik, Blott två gömda döda husarer påträffades, alia de öfriga tillika med hästar och packning hade blifvit bortförda på vagnar. Ja, det är förfärligt, och pennan vägrar att skildra detta dåd. Jag tror, att staden Chartres skall drabbas af samma öde. Vår enda önskan är, attl vi måtte få förstärkning för att kuuna tiilintetgöra detta band.. Operationerna met södra Frankrike. Kreuzzeitung framställer på följande sätt! resultatet ät striden vid Orieans: Den vigtiga staden Orleans är ockuperad se-l dan den 12 dennes, och sannolikt har general von der Taun nu redan (den 19) anträdt gin marsch mot Bourges, ty man tyckes ha för afsigt att framförallt bemäktiga sig denna stad. Bourges är Frankrikes medelpunkt och till och säte för armåens tekniska etablissementer, sådanal som arsenalen i Wien eller Spandau i Preussen. : Kanongjuterier, vapenfabriker 0. s. v. äro samlade å denna punkt istörsta skala. Expeditionen mot : ourges skall ha till ändamål att lägga hinder il. vägen för de under uppsättning varande regementenas beväpning. Operationerna mot söder bero af den nyligen bildade, af general Werder kom: menderade 14:de armåkårens marsch. Kommande från Elsass och framryckande mot vester, skalll: denna kår understöda general von der Tann. Denna l: arm innebåller äfven den badenska division, som levererade fransmännen en strid i trakten afl Rambervillers, der de sistvämnda drefvos tillbaka. Utan tvifrvel har den 14:de kåren en dryg väg att tillryggalägga för att komma till Bourges; men . under denna långa marsch skall den ha fördelen af att hålla fienden irespekt. Följden af de senaste! framgångarne och de nya operationerna är, att fienden icke längre kan tänka på att häfva blokaden af Paris. Det finnes således i Frankrike fyra operationsgrupper: Paris, Metz, Orleans-Bourges och de små fästningarne. Gruppen Orleans-Bourges kan möjligen komma att utsträckas till Tours och . karakteriserar denna grupperi g