Aftonbladet – 26 oktober 1870, sida 2

talade om invånarne i Elsass och en del af Lothringen, som han önskade tillegna sig, begaghat sig af följande oerhörda språk: Jag vöt väl ätt de icke vilja veta af oss. De skola göra Oss mycket bekymmer, men vi kunna icke låta bli att taga dem Omhan verkligen yttrat sig så, är detta hårda och bratala ord. I det menskliga lifvet intaga de förhållanden, i hvilka hvarje menniska står till sitt land och hennes känslor i detta hänseende, ett stort rum. Att slita en befolkning af en öch en fjerdedeis million från det land, till hvilket hon under en tid af nära tvåhundra år hört, och lägga henne till ett land, med hvilket hon lefvat i ärftlig fiehdskap, detta är ett förfaringssätt som icke kan rättfärdigas, då man icke eos försöker bevisa att dessa garantier icke kunna erhållas genom andra medel. Vi höra mycket talas om tyskarnes civilisation. Må de då erinra sig. att Italien sedan år 1869 blifvit uppbygdt på grundvalen af de klart uttalade önskningarne hes alla delarne af desa befolkniog, att England afstått från besittningen af Joniska öarne af aktning för folkets genom landets representanter uttzlade önskan att förena sig med Grekland, att till och med kejsar Napoleon tagit Savoyen och Nizza endast under skydd af en omröstniog, om hvilken ingen kan säga att den stått i strid med den allimänna mevingen. Detta ärisanning ett stort framsteg från det gamla och grymma bruket att behandla befoikningen i ett civiliseradt, europeiskt land såsom en handelsvara. Skola vi nu återgå till detta bruk? Skall förnyandet derat svara mot Europas känslor, mot dess bästa känslor? Vi kunna knappast hoppas, att hr Jales Favre missförstått hr v. . Bismarck, ty kansleren har i sin kommentar till. Jules Favres berättelse icke gjort någon anmärknirg mot denna del af dokumentet, men vi vilja hoppas att hr v. Bismarck missförstått sitt lands uppfattning. Men om hvarken det ena eller det andra är fallet, då tillåta vi oss säga, att Tyskland ännu behböfver bevisa sin civilisation genom andra medel än att berömwåä sig af att sex eller sjuhunda bref blifvit skrifna på god sanskrit från soldater i dess armöå till deras vänner i hemlandet. Midt nader kanondånet ha i dessä dagar i tyska högtjvarteret i Versailles förbandlingarne om det nya tyska förbondets konstituerande blifvit öppnade: Der äro sedan förliden vecka samlade de ledande stäts nen i Wiirtemberg; och från Baiern ditväntades i början af denna vecka ministerpresidenten grefve Bray, åtföljd af sina kolleger hrr Pranckh och Lutz: I korresponden -er från Vergailles talas äfven om att kocung Ludvig sjelf skulle ditkomma, och att för hans räkning Lilla Trianon iordningsstäldes. Indgpendance Belge berättar att general Boyer, Bazaines generalstabschef, förliden fredag Bnländt till Brössel och redan samma dag fortsatt resan till lnglard. Tidnibgen vill veta att han reser i en beskickning till kejsarinnan Eugenis. Som bekant, har han nyligen i samma ärende varit i Versailles, Om resultatet at hans underhandlingar med grefve Bismarck förspörjes änvu ingenting. I de sydamerikanska republikerna befiona sig erligt senaste underrättelser från Buenos Ayres och Montevideo sakerna i ett allting anhat än lyckligt tillstård. Den 7 September slogo visserligen de 1500 man sterka argentin-ka regeringstrupperna i grund den 1200 mean starka fienden, och generalerna Golby och Rivas voro i antågan e mot Lopez Jordah, mön i stället gjorde den 11:te insurgenternas förtrupper ett infall i provinsen Santa Fö Enligt de sista underrättelserna höllo nu visserligen regerinogstruppefna dö angripande, hvilka de redan förut tillfogat ett nederlsg, i schack. Ecellertid var ännu så litet att tänka på något lugn, att kongressen beredde gig på att förklara provinserna Corrientes och Santa Fe i belägriligstillstånd. Från Montevideo berättas likaledes om strid och oreda. Regeringstrupperua hade blifvit slagna, och då poståvgfartyget agick, såg man i sjelfva Montevideo insurgenterna närma sig. Kanonadet blef hörbar, och invånarne rostade sig i stor förvirring till att försvarä staden. Från Tientsin har Times på enskild vög mottagit följande telegram, dateradt den 30 September: Två af de mandariner, som vaFit delaktiga i fnassakern på fransmännen, hafva blifvit deporterade och 15 kineser afrättade. — Uti distrikten från Tientsin till Kiakiang hafva inga nya oroligheter est rum. Den kinesiska regeringen ämnar sända en beskickning till Frankrike. PES SE Komit6e för revision af läroverksgtadgan. K. M:t har, med anledning af riksdagens framställning, att af sakkunnige män måtte företagas en revision af nu gällande stadga för rikets allmänna tlementärläroverk och de särskilda, tid efter annan meddelade föreskrifter rörande dess tillämpAS a