Aftonbladet – 26 oktober 1870, sida 2

STOCKHOLM dea 28 Oktober. En ny skolkomitg har nu af regeringen blifvit nedsatt, och våra läsare finna på annat ställe i bladet en redogörelse för dess sammansättniog, i I den riksdagens skrifvelse till K.gM:t, som i det officiella moddelåndet om komitåns nedsättning Åberopas, yttras till slot följande: Enligt riksdagens förmenande ligger det nemligen makt deruppå, att folket är förvissadt derom, att den undervisning, som meddelas dess söner i landets offentliga läroanstalter, icke allenast är den fullständigaste, som, med efseende å landets tillgångar och behof, kan åstadkommas, utan äfven alt denna meddelas på ett sätt och under vilkor, som ei tvinga ynglingen att vid skolan tillbringa alltför lång tid ef hans ungdom, och som! ej heller öfver höfvar anstränga hans krafter. En undersökning af män, förtrogne med ämnets alla sidor, verkställd i syfte att vinna klarhet i dessa frågor och omfattande tillika en pröfning af vårt skolväsende, i hvad detta rörer elementarläroverken, har derföre riksdagen ansett vara af omständigheternå påkallad och nödvändigtvis börå föregå alla beslut om mer eller mindre genomgripande förändringar i den hittills följda planen för elenentarläroverkens ordnande, Sedan en sålan granskniog af nu gällande skolstadga egt rom, torde det blifva möjligt att så ordna nämnda läroverk, att desamma må kunna komma i åtnjutande af det fullständiga förtroende, hvilket är ett väsentligt vilkor för deras lyckosamma arbete och jemna, ostörda utveckling. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes E, K. M:t genom sakkuonige män låta företaga en revision af ni gällande stadga för rikets allmäniia elementarläroverk och de särskilda, tid efter annan meddelade föreskrifter rörande dess tillämpning, samt derefter underställa riksdagens prötning de förslag till förändriogar i nämnde stadga, öfver hvilka E, K. M:t kan finna nödigt inbemta riksdagens yttrandö.s Vi ha tagit o38 friheten att i ofvanstående utdrag kursivera en sats, som synes oss innehålla den väsentligaste fingervisning riksdagen velat gifva i afseende på andan och riktningen af den åsyftade rovisionen: Ånvnuv skarpare och tydligare har denna riktning blifvit påpekad i en till K. M:t nyligen ingifven petition, undertecknad af 1200 medborgare (hvaribland en mängd namn som i dylika frågor borde väga betydligt). I denna petition yttras bland annat: Samhället har behof af tänkande, kraftfulla män med utbildadt omdöme, och vår tid, med utpräglad praktisk riktning, tillfredsställes ej af en mångsidig minneskunskap, som glömmes fortare än den förvärfvats. Af skolan fordras bibringandet af en letvande insigt och så pass utveckladt omdöme, att det sätter ynglingen i tillfälle att på egen hand förvärfva de ytterligåre kunskaper, af hvilka henöm göres behof. Detta kan efter den hos tänkande män inom alla delar af landet rådande uppfattning icke vions utan genom att beg.änsa elemcntarundervisningen till några få, för alla nödiga, lätoämnen och att företrädesvis fåsta afseende på utbildandet af tankeoch omdömesförmågan, för att såmedelst sätta ynglingen i tillfälla att arbeta på egen hand och att tränga till botten med hvad han företager. Vi veta icke, om komitån redan var nedsatt, när denna petition inlemnades, Det vill i alla händelser synas som skulle regeringen vid valet af personer i denna komite icke fästat synnerligt afseende på den i nämnda petition, såväl som i riksdagens skrifvelse attalade önskan. Da skolmär, som i komi ten fått plats, äro allesammans anhängare af ett skarpare utprägladt klassicitetssystem; åtminstone lutar ingen enda af dem på ett afgjordare sätt åt de idber, som gifs vit sig loft i den ifrågavarande petitionen. Lika litet har regeringen i någon vidsträcktare mån ansett sig böra villfara den i petitionen uttryckta önskan, att för berörda utredning måtte tillkallas jemväl sådane män, utom lärarekallet, hvilka hafva erfarenhet och insigt om samhällets behof samt förmåga och sjelfständighet nog att bevaka dess sanna fördel och intressenn. Af de fyra icke-skolmän, som fått plats i komiten, hafva grefve Henning Hamilton ooh generaldirektör Berlin uttalat sig emot förändringar i den åsyftade riktningen och den senare mycket positivt förnekat tillvaron al någon öfveransträngning i skolorna. Under dessa förhållanden frukta vi, att de talare inom riksdagen, hvilka ansågo att föga goda resultater skulle vara att vinna genom att nödga ministrar, som anse iogen törändring nödig eller för närvarande önskvärd, att nedsätta en ny komite, skola få blott alltför rätt. Det lilla storhertigdömet Luxemburg, som för tre år sedan spelade en så framstående roll i politiken, men sedermera sjunkit tillbaka i en anspråkslös obemärkthet, har plötsligt och i hög orad mot ein vilia åter tvnnoitg