Aftonbladet – 24 oktober 1870, sida 3

AnRlul i. General Trochu öfvar sina unga trupper med då och då företagna utfall. Ettsädant egde rum den 13, egentligen för att rekognoscera fiendens styrka på södra fronten, ett annat förl. fredag på den vestra, tydligen företaget för att oroa fienden i hans anordningar för det blifvande bombardementet. Båda utfallen ha måst öfvertyga Paris guvernör att de fiendtliga linierna äro väl bevakade. Det var dock ett ögonblick då detta ej var förhållandet och då ett utfall af Paris hela garnison skulle kunnat ha allvarsamma följder för den tyska inneslutningsarmeån. Det var dagarna straxt efter den:femtonda kårens detachering mot Orleans, innan ännu landtvärnet hunnit rycka upp och fylla de härigenom uppståndna luckorna. Neue Freie Presses militärförfattare anser det för en uraktlåtenhet at general Trochu att han ej begagnat sig af detta måhända aldrig återkommande tillfälle att bryta cerneringskretsen. Han skrifver: Som man vet, har den tyska hären omkring Paris genom detacheringar åt norr och vester och genom afsändandet af 3 infanterioch 2 kavalleridivisioner under general v. d. Tann mot Orleans, för en tid blifvit försvagad, hvaraf Paris försvarare lätt skulle kunna begagna sig för att göra ett utfalli massa på en af de båda Seire-stränderna. Kring Paris stå för närvarande kronprinsens af Preussen och kronprinsens af Sachsen båda armeer, på det sättet, att den senare står med den 4:de preussiska, gardesoch sachsiska (12:te) armökåren, således med 3!2 armekårer eller 100,000 man, NO. om Paris på högra Seinestranden, och kronprinsen af Preussen med 5:te och 6:te preussiska, en baiersk kär samt 2l:sta divisionen af 1l:te preussiska armekåren, söder om Paris och på venstra Beinestranden. Båda dessa armeers utsträckning är minst tre geografiska mil, hvarför ett häftigt utfall i massa mot en punkt af cerneringslininien knappast skulle kunna motstås af tyskarne. Afständen äro så stora, att vid ett sådant angrepp den ena armåen näppeligen hinner komma den andra till bistånd, och i detta fall måste man äfven uppgifva cerneringen och öfverga Seines och Marnes brodefileer. Dessa förhållanden torde äfven ha bidragit till att tyska öfverkommandot drager såväl I4:de armekåren under general v. Werder som äfven landtvärnstrupper till den Paris cernerande armen såsom törstärkning. Detta för preussarne för ögonblicket försvagade läge torde derföre snart upphöra. Utan tvifvel måste general Trochu känna till dessa förbållandeo; men detta oaktadt företaga Paris försvarare icke någonting af vigt. Endast förpostoch rekognosceringsfäktningar ega rum. På detta sätt går tillfället förloradt att begagna sig af den tyska ställningens ögonblickliga svaghet; den tyska bären blir inom få dagar förstärkt och Trochu får då annat att tänka på än att gå anfallsvis till väga. De fördelar, som fransmännen kunde vinna genom ett utfall i massa, vore af så stor vigt, att man icke kan annat än förvåna2 sig öfver, att general Trochu icke försöker detta medel i det förtviflade läge, hvaruti Paris nu befioner sig. Om fransmännen endast ett par timmar satte sig i besittning at de SV. om Paris befintliga höjderna, så kunde de franska genie-officerarne anställa en till sina. följder oberäknelig skada på preussarnes batteribyggnader och artilleristiska förberedelser. Hvad kan väl orsaken vara, att Trochu icke begagnar sig af ettså gynnande tillfälle att genom ett stort anfall måhända afgöra Frankrikes öde — ett tillälle, som sannolikt under hela belägringens lopp icke vidare kommer att yppa sig? Som man vet, består Paris besättning af 80,000 man reguliera trupper, 10,000 marinsoldater och 100,000 man mobilgarde, således 190,000 man af till strid på öppna fältet bestämda soldater, med hvilka han kunde falla öfver en af de båda tyska armberna, emedan nationalgardet försvarade vallarne och fortena. Utgången vore under vanliga förhållanden icke tvifvelaktig, då två man komma att slåss mot en. Brist på stridskrafter kan derföre icke gerna vara orsaken till Trochus overksamhet. — Paris har redan en månad varit inneslutet, och de unga sol!daterne och mobilgardena borde bafva blifvit temligen inexecerade och öfvade. Man torde derför kuona påstå, att i militäriskt afseende intet hinder ones för en stor offensiv rörelse. Orsakerna, som afhålla Trochu för att utföra en sådan, måste derför vara af politisk eller moralisk art. Anmärkningsvärdt blir det i alla bhändelser, att det den cernerande fienden dubbelt öfverlägsna beväpnade Paris icke under en månads lång inspärrning gjort ett enda försök att falla ut i massa och i sin af forten skyddade ställning leverera en hufvuddrabbning. Kouen är allvarsamt botadt af fienden. Han framrycker från Gisors öfver Ecouis och Fleury. Staden rustar sig till motstånd. Genom Rouens fall skulle förbindelsen mellan norra och vestra Frankrike bli afbruten. Händelserna på krigsteatern. Berlingske Tidendes militärförfattare meddelar följande öfversigt öfver de händelser, som timat på krigsskådeplatsen från den 1 till den 15 dennes; De af den franska republikens inrikesoch, såsom det vill tyckas, nu äfven krigsminister Gambetta utspridda underrättelserna om en betydlig framgång för de franska vapnen vid Paris kunna) knappt anses alldeles tillförlitliga och få åtminstone icke förstås efter bokstafven. Det är väl möjligt, att de tyska belägringstrupperna kunna ha intagit något mera llbakadragna ställningar, och att derigenom, såsom det heter i berättelserna, cerneringskretsen omkring bufvudstaden blifvit utvidgad i stället för att bli trängre; men ehvad också i detta fall kan ha föranledt en sådan tillbakagång och om möjligen det OMPphörliga oroandet gencm utfall från Paris kan ha varit medverkande i detta afseende, så är det i alla fall säkert, att ett sådant resultat icke åstadkommits genom något särskildt segerrikt företag från frånsmännens sida d sådan händelse måste en mycket allvarsam strid ha förefallit, ty mycket tarfvas, för att en styrka på mellan 200,000 och 300,000 man segervana, i många strider pröfvads ErPpen hvilka till på köpet ha förskansat sina ställningar efter konstens reglor, skulle rängas ut ur dessa ställningar. Och till och med om vi skulle anse det möjligt, att den styrka, som från Paris kunde skickas ut till en dylik strid, oaktadt den består till en del af oöfvade trunner