Aftonbladet – 24 oktober 1870, sida 2

uppassaren valde ej något dåligt medel, då han hviskade till henne: Madame, ännu en historia, så att de glömma att steken fattas I en annan salong, som ej utan framgång täflade med förebilden — la chambre bleue d Arthenice. — i hötel Rambouillet, fördes spiran af Madame Cornuel, en mycket begåfvad dam, la femme admirable, såsom hepnes väninna, madame de S6vigne, kallade henne. Talaren muntrade sina åhörare med en mängd bons mots, som ej blott traditionen bevarat från denna krets, utan till och med litteraturen uppsamlat. Ett annat scaplynne utmärker m:lle Scudåris salong. Hennes lördagar förete en mera blandad societet, der bourgeoiselementet är starkare representeradt än hertiginnornas, fina verld, der tonen är stel och pedantisk, och der de löjliga sidorna slotligen blotta sig alltför mycket, så att de dramatiske författarne här snoka upp förträffliga fynd. Det var denna salong som komprometterade namnet Pröcieuses och gjorde det möjligt för Moliere att i löjet odödliggöra Les pråcieuses ridicules. Undan de faror, som från detta håll hotade, räddsdes den goda smaken och språkets renhet af det stora seklets,o mäktiga andar. Afven en Ninon de LEnclos salong hade sin roll såsom motvigt mot detta smaklösa pedanteri. Utan tvifvel har hon varit någonting mer, än blott en skön synderska; mången skulle ha undgått hennes bojor, om han blott sett hennes ansigte och ej kufvats af hennes snille och hennes samtals oförlikneliga behag; med den lättare konsten att knyta vänskapsband förenade hon den svårare att bevara dem; den stränge S:t Simons omdöme om henne utfaller ock mindre ofördelaktigt, än man skulle väntat. Tal. anförde åtskilliga prof å hennes qvicka infällen och alltid snabba repartier. Efter att ha antydt, hurusom Ludvig XIV bidrog att påtrycka konversationen den prägel af grandeur, som karakteriserar hans tid, slöt tal. sin öfvesigt af 17:de seklet med anförande af några maximer at La Bruyere, de La Rochefoucaud o. 8. v., hvarefter han gick att kasta en hastig blick på adertonde århundradets konversation. Om det sjuttonde seklets konversation hade verkat på sederna och på språket, som den förädlade, så är det i adertonde seklet id6erna som röna inflytelse från detta håll. Man kan säga, att salongerna nu förberedde bildandet af en allmän opinion, konversationen blef en makt, här var första härden för de lågor, som tändes i den franska revolutionen. Det var här klasskilnaderna utjemnades och bördens aristokrati fördunklades af snillets. Innan encyklopedien skrefs, hade den talats i salongerna. Tal. erinrade i samband härmed om en Rivarol, en Charfort, Diderot, dAlembert, Voltaire med flere de nya idbernas budbärare. Kom så revolutionen och skingrade denna societet, der allvar och frivolitet, der filosofi och utsväfningar -voro blandade med hvarandra; den ene fick uppstiga på schavotten, den andre gå i landsflykt. Under republikens kamp rå lif och död, under kejsardömets sterila despotism kom en förmörkelse öfver konversationen, men hon upplefde i ny glans under restaurationen — man erinre sig blott madame Recamiers salong. Tiden tillät ej talaren att mer än öppna dörrarne till det nittonde århundradets salonger. Om han i ännu en föreläsning ville follständiga behandlingen af sitt ämne, äro vi förvissade, att intresserade åhörare ånyo skulle med stort nöje samlas omkring den spirituelle föreläsaren. Vi tro likaledes, att det nog skulle befinnas mödan värdt, att af trycket utgifva dessa med så mycket bifall mottagna föredrag öfver konversationens historia. fnemsmm— ————