Aftonbladet – 20 oktober 1870, sida 2

lan Paris och fästena förvandlas till en köksträdgård, och mau skall hafva grönsaker, när allt annat tagit slat. Detta företåg ledes af oigneau. I afton råder en agiterad stämning. Det berättas att Flourens skall företaga en demonstration. Den öl bataljonen af nationalgardet — densamma som den 4 September proklamerade republiken i lagstiftande kåren — måste förliden natt biväakera i Belleviile under hällregn: Den fördref tiden med att önska allt möjligt ondt öfver Flourens, för hvilkens skull den måste underkasta sig en sadan nattlig tjenstgöring. Flourens bar sökt förmå Rochefort att utträda ur regeringen och velat draga Honom öfver till aparkisterba; men Rochefort förklarade i Rappel, att han icke skall skilja sig från regeringen och att han först när preussarne äro utdrifna ur landet åter skäll samla omkring sig sina gamla politiska vänner. Flourens har gjort ett slags ursäkt för sin hållning, men emellertid har i afton larmtramman rörts för hans skull och oroatide rykten äro gängse. Det mest retsamma vid dessa agitationer är, att alla förnuftiga menniskor veta, att orostiftarne allsintet kunna uträtta, och att man störes alldeles onödigtvis. Af femtio officerare bryta fyrtiofem stafven öfver Flourens. Sappia har blifvit ställd för krigsrätt. Alla medlemmarne at diplomatiska kåren hafva lyckönskat Jules Favre i anledning af regeringens fasta hållning och förklarat, att segern öfver anarkien skall ställa republiken högt i de europeiska staternas omdöme.n Om örsaken till att Gambetta lemnade Paris och begaf sig till Tours meddelar en korrespondent från Tours till Standard, enligt pålitligt privatmeddelande, följande: Sakerna giogo någon tid i Tours på ett långtifrån tillfredsställande sätt. Regeringsafdelningen härstädes var visserligen uppfylld af goda afsigter, men icke vuxen det svåra värfvet, och på sista tiden röjdes otvetydiga tecken till svaghet. Händelserna i Lyon och amiral Fourichons tillbakaträdande inverkade ofördelaktigt på andan hos provinsernas befolkning. Hr Laurier, direktören för inrikesdepartementet, är en särdeles duglig man, hängifven folkets sak och värdig det förtroende hans chef Gambetta visat honom. Han fann med rätta, att ögonblicket var inne att låta regeringen i Paris veta, hura allvarsam ställtingen var. Han skret endast två ord till Gambetta, som ungefär betydde så mycket som kom straxt! och anförtrodde dem åt -en brefdufva. Inrikesministern kände sin agent alltför väl för att ett enda ögonblick betänka sig. Han rådgjorde med sina kolleger, och då de erforo att hans närvaro i Tours var nödvändig, beslöto de att Gambetta skulle resa. Hans ankomst har åter framkallat den tillförsigt som var på väg att försvinna. Det berättas att Thiers efter sin återkomst till Tours skall öfvertega utrikesportföljen i stället. för Jules Favre, och detta rykte synes vinna bekräftelse af följande officiella skrifvelse från Wien till Augsb. allg. Zeitung af den 14 dennes: Af. de antydanden, som Thiers gjort under sin vistelse. här, framgår, att han icke synes obenägen att vid sin återkomst till Tours uppfylla den provisoriska regeringens önskan, att öfvertaga utrikesportföljen, i hvilken händelse hans rundresa kan anses ha varit företagen för att låta honom orientera sig. Det mottagande, som han rönt af alla kabinetter, är, äfven om förhållandena ej tilläto honom uppnå positiva resultater, likväl egnadt att öfvertyga honom om, att han på grund at sina förbindelser skulle göra sitt fädernesland vigtiga tjenster genom att öfvertaga denna portfölj. Vi berättade för några dagar sedan efter Neue F. Presse, att spanska tronfrågah blifvit efter en tids hvila återupptagen samt att prins Amadeo af Italien på nytt fått sig Spaniens krona erbjuden och äfven antagit henne. Samma tidnoing är nu i tillfälle att derom meddela några från Florens henne tillsända detaljer. Regeringen i Madrid skulle, enligt denna berättelse, tillställt de andra makterna ett memorandum med följande alternativ: antingen en italiensk prins eller republiken. Härpå hade man förnyat försöket med hertig Tommaso af Genua, men det hade åter strandat på hans mor, hertiginnans af Genua vägran. Victor Emanuel gaf nu sitt samtycke till att underhandliogar inleddes om prins Amadeos kandidatur, och så mycket hellre som. han städse önskat se en italiensk prins på Spaniens tron. De flesta makterna, och särskilt Preussen, understödde denna kandidatur. Grefve Bismarck vidhöll nemligen prinsens af Hohenzollern afsägelse och yrkade på att prins Amadeo skulle antaga tillbudet. Han ville dermed visa att han ej hyste de ärelystna afsigter man tillagt honom. Prins Amadeo har slutligen äfven med konungens samtycke gått in på att mottaga kronan, dock med vilkor att hans candidatur bekräftas af ett plebiscit. Malmö citadell. Sedan K. fångvårdsstyrelsen uti skrifvelse den 27 nästlidne Septemer hemställt, det K. M:t måtte bemyndiga styelsen att, i öfverensstämmelse. med företedda ritlingar, gå i författning dels om iståndsättande och nredande med celler af den genom brand skalade delen af södra längan, å Malmö citadell ;ch dels om uppförande å bastionen Carolus vid itadellet af ett arbetshus af tegel jemte smedja. orkapparat, kontor och vaktrum, allt inom särkild inhägnad med en till citadellet öfver fästingsgrafven ledande täckt bro; äfvensom att de, emlikt uppgjorda kostnadsförslag, härför erforlerligå kostnader fingo utgå af fångvårdens förlagsanslag, så har K. M:t, efter inhemtande af,