Aftonbladet – 20 oktober 1870, sida 2

för-mrs Green tillätos de resande gå upp i sina rum. Professor Smith, sade lady Jöhn; var god och. kom med, mig, jag måste tala med er.n i Hon gick in i matsalen och professorn: följde henne, viss på att något var i olag,: men ur stånd till att. begripa hvad det var. Han hade icke förr tillslutit dörren, än myladys vrede bröt lös. Det är en verklig snara som blifvit utlagd, började hon och vände sig emot honom med gnistrande ögon, ett komplett bedrägeri och jag ämnar inte tåla det. Min bästa lady John — Kom ej. med, min bästa lady John — jag tål inte det heller. Professor Smith var visserligen lady Johis premierminister, men kunde det oaktadt icke skryta med ätt ega sin berrskarinnas förtroende; ty det hände endast ganska sällan, att han hugnades med kännedom af hvad hon ej ville att hela garnisonen skulle veta. Ingen sjöfarande, hvilken utan roder och kompas drifves omkring på hafvet en mörk natt; an vara mera villsådig om sin kurs, än professor Smith var i denöa stund, huru han skulle utleta rätta meningen genom bränningarne och grunden i hennes upprörda tal. Mrs Green är bedräglig, återtog lady. John. Nu förhöll det sig så, att professor Smith jade några af mrs Greens penningaffärer om and. Malkne Barmhertige Gud! utbrast han helt blek och satte sig hastigt ned, ni kan väl ej Nena —p Hvad jag säger, det menar jag; men jag imnar inte låta henne tyrannisera mig, det an jag säga henne. (Forts.)