Aftonbladet – 19 oktober 1870, sida 2

STR ena rRRaNNR ere srnnr nee AEA Hon kunde ej lemna saint Remy; hernes vänner besvärade henne visserligen, men ännu värro var likväl ensamheten. — Hon förblet således qvar i sitt citadell, der inspärrad af den grymma flenden; penningbrist, och öm som pröfvande, ömsom smickrande sin lilla garnison genom temligen oförsynta nycker. En gång var faran stor för allmän desertering, men lady John skickade till Pa ris efter en kock, och för denna hexmästares.. mäktiga trollstaf böjde sig alla, utom en. af hennes gäster, hvilken under förevändning af affärer reste och icke kom åter. Hans flykt; lemnade rum för mrs Green och äfven, fon garnisoanen med en viss nyfikenhet fick kör; för en ung italienska, Beslägtad med lady ohm granne, bon et be ägde 4 : ,Huru ser hon ut tågade Märnisonen, Är hon ful eller vacker? garnison Inte vacker, svarade lady John lakoniskt, i öfverensstämmelse ryed mrs Greens telegram. e Men nu är det så många, olika sätt ett icke vara vacker, att om aftonen, då mrs Green och mademoisells Nardi voro väntade; hade nyfikenheten stegrats betydligt, och det rar blott genom hungern som den kunnat beSegras. ästerna sutto, förstämda af sin långa väntan, i lady Johns salong, ett stort och högt rum, tydande. ingen byggnadskonstens ordning och i sin dekorering trotsande alla erkända lagar. Salongen var full af tafs lor, statyetter, indiska gudomligheter, oriensaliska vaser, medeltidsreliker, konstver! 3 la Louis tjäatorze och: Louis -quinze, och hvar och en erkände att rummet var förtjusande, (Forts.)