Aftonbladet – 17 oktober 1870, sida 2

år af någon trötthet, uttryckte den manjr saste energi. Han meddelade underättelser från Paris, O vilket är beredt till det kraftigaste motstånd. Endrägt råder inom alla partier, sade han, an vill ej veta af något annat syftemål än derneslandets räddning. Medborgarne beda sig på striderna, och ingen enda timma f dagen går förlorad för dem, som öfva si vapnens handterande. Paris skall motst Illa stormningar af fienden; men denne fiende irfogar öfver ofantliga stridskrafter, och proinserna måste komma hufvudstaden till bjelp. aris räknar på er. (Ja, ja! Lefve Gametta! Lefve republiken!) Talaren erinrade erpå om de omständigheter, under hvilka publiken proklamerades. Han räknade på, tt alla medborgare skulle upprätthålla denna publik, hvars tillvaro är förbunden med iderneslardets, (Nya bifallsrop.) Härefter ändande sig till befolkningarna 1 Normandiet, ädjar Gambetta varmt till deras patriotism. lormandiet skulle vara en rik spanmålsbod ör prenssamne; må det försvara sig, må det andla, må alla enskilda intressen försvinna, 1å enhvar afstå från alla personliga tycken ör att endast tänka på landets räddning. Ian slutade med följande ord: Om vi ej unna ingå ett paktum med segern, så låtom ss ingå ett paktum med döden. Ropen: Lefve Frankrike! Lefve republiken! Lefve sambetta!, skalla med kraft. Talarens ord lektrisera alla närvarande. För att undandraga sig mängdens hyllningar sår Gambetta in i stationshuset. Som han ndast kunde stanna en kort stund i Rouen, stod han ifrån att begifva sig till prefektuen, och efter att ha visat sig på perongen, der han helsades med bifallsrop, gick van åter ia och begaf sig med Desseaux, 3udin, Estancelin och Netien till stationshetens rum. Der hade han ett enskildt samal med desse herrar, hvilket varade i ungeär tre fjerdedels timme. Vi äro naturligtvis icke invigda i hvad som föreföll under detta samtal, men vi kunna lock säga, att Gambetta tillkännagaf, att valen till konstituerande församlingen icke skulle eza rum, att han var försedd med den vidsträcktaste tullmakt för nationalförsvaret och att hans program var motstånd till det yttersta. Han visade sig uppfylld af förtröstan på stridens utgång. De personer, som atföljde honom, ha meddelat de gynsammaste upplysningar om sinnesstämningen i Paris. KL 4 begaf sig Gambetta i vagn till Saint Severstationen, hvarifrån han skulle afresa till Tours. Under färden egnades honom den varmaste hyllniog. KL. !4 ötver 4 steg han med Spuller, Barny och de personer, som åtföljt honom från Paris, upp i en banvagn. Desseaux följde med Gambetta till Oissel. Då tåget skulle sättas i gång, skallade ropet: Lefve republiken! Gambetta svarade: Ja, lefve republiken! Rädden henne! Vi tro icke, att vi bedraga oss, då vi säga, att de båda amerikaner, som kommo med ballongen George Sand, ha fått en politisk beskickning i uppdrag af sin regering. De båda ballongerna, som fördes från Amiens, ha i Saint-Sever blifvit inlastade för att afgå till Tours. Luftseglarne medföra i en bur tre brefdufvor, zom från Tours skola till Paris framföra underrättelserna om Gambettas resa. . Gambettas resa till Rouen har gjort det bästa intryck i vår stad, och hans närvaro i Tovrs skall utöfva ett stort inflytande på nationalförsvaret. Må provinserna resa sig i massa, må regeringen gifva våra angelägenheter en enig ledning, må skickliga generaler ställas i spetsen för våra armeer, och det paktum med segern, hvarom Gambetta talat, skall vara uniertecknadt. gt TS bn rand Regeringen i Paris hade den 5:e, således före Gambettas afresa, utfärdat ett dekret, som påbjuder uppskjutandet af valen till konstituerande församliogen. Det förklarar ogiltiga alla försök, som kunna göras att skrida till val af dess medlemmar, medan en så stor del af landets område, ej mindre än 23 departement, är besatt af fienden och således ej skulle kunna fritt deltaga i omröstningen. f en i Journal officiel för den 6:e meddelad kungörelse af regeringen synes, att dagen förut en väpnad demonstration mot regerinen, dena andra på fjorton dagar, egt rum. egeringen uppmanar stadens invånare att för framtiden afhålla sig från dylika demonstrationer, som, i sig sjelfva ej bypttaliga, dock kunde ge fienden anledning till falska attydningar. hiers har från Wien afrest till Florens. Times, som hittills visat sig mycket skeptisk i afseende på resultaterna af den berömde statsmannens beskickning, har nu bytt om ton och tror att hans samtal med hr von Beust skall hafva goda verkningar. Den senare skall, säger citytidningen, göra alla möjliga bemödanden för fredens återställande. Det engelska kabinettet skall likaledes fortfarande vara i verksamhet för samma ändamål. Notvexlingen mellan kabinvetteroa i London och Paris om vapenutförseln från England till Frankrike är äunu ej afslutad. Grefve Bernstorff har den 8 Oktober tillställt lord Granville ett nytt memorandum, hvari han söker bevisa, att Englands nentralitet är partisk för Frankrike. Sedan den 30 September, förklarar han, ha 150,000 gevär blifvit exporterade. Fabrikerna i Birmingham och London arbeta natt och däg. Tulltjenstemännen låta allt passera. England är en stor arsenal för Frankrike. Tyskland kan j tro på Englands öaskan efter treå, då let ger fienden medel i händerna att fortsätta kriget. Den från Paris och Lyon sorgligt ryktvare general Cluseret har ändtligen funnit ör godt att skudda Frankrikes stoft af sina ötter och begifvit sig till Italien, der han ln nt mm nd I atadan VJantiminala I on