Aftonbladet – 15 oktober 1870, sida 3

7 j ensamme om sin Otvertygelse. klvartom, dt in I skulle nu stå ensamme, om de icke sympatiserat med Frankrike. t-) Att före krigets annalkande några antipaa, tier mot tyskarne såsom nation i allmänhe et iförefunnos hos oss, torde man näppeligen påstå. Att deremot det i ulika delar af Tyskland sjelf, ända till 1866, så ytterligt hatade at i Prenssenthum, Borussianismen, äfven hos d loss skulle till sin rätta halt uppskattas och kännas förhatligt — det är ju alldeles klart och tydligt Men att dessa antipatier mot Barussianismen numera, sedan hela das grosse Vaterland grizits deraf ända till feberyra, skall inskränka sig endast till dess vagga, r ju orimligt, och att så är, räkpas oss svenskar till last. De flesta kloke, eftertänksamme svenske män lära väl ännu, i denna stund, känna och, liksom vi, öppet erkänna tyskarnes mänga förträffiiga egenskaper och deras betydande civilisation. Men är det väl svenskarnes fel, att Preussen oupphörligt gifvit -verlden prof på arten af Borussianismen och att verlden faonit den bestå af: despotism och sabelvälde i det inre, öfvermod och våldsinkräktning i det gure? — Är det vårt fel, om hela tyska foiket i segerjublets och eröfringens yra gjort sig (tillsvidare åtminstone) solidariskt med denna Borussianism? Nej, visserligen icke. Med .svenskarnes urgamla sympatier för det ridderliga fränska folket; medderas ovilja mot våld och despotism; den må vara rysk, preussisk eller Hvad Annat gom helst, SA vi omöjligen i våra hjertan blifva neulra säsom åskådare till Frankrikes olycka. Vårt Hjörta måste klappa för Fränkrike, för civilisationens främsta kämpe. Mon, märkvärdigt nog,.det finnes .personer som ej ens till-I låta det gamla Sverige att känna sympalier. Vi botas öppet.af en eller annan landsman, 1) med Preossens hämd!! : . En af dessa landsmän, utgifvaren af Gö.teborgs Handelsoch Sjöfartstidning, uppträdde, till fändernå väpnad med preussiska ; vapen, för Borussianiemen, och vi hafva sett, Jatt det väckte en allmän, högst pinsam och nedslående ;gensation. Likväl, då denne publi I cistiske-kämpe för öfrigt uppträdde med öppet visir, käckt och oförtrutet, så kunde man en? Idast beklagå Honom, CC ) Ewannoan tidving, Dagens Nybketer, uppträdde och? uppträder på helt annat sätt. Detta blad var för fegt att öppet erkänna sina preussiska sympatier; det kände att det i sådant fall skulle fått hela den störa allinänhetens stämning emot sig och fruktade, att det skulle inverkat på dess månadsprenumeration och lösnummerförsäljning. Nej, det var nödvändigt satt maskera sig litet och att i stället för ärlig friskytt bli krypskytt. Dagens Nyheter uppgaf sig vilja med stark hard hålla rättvisans vågskål och inför de förvånade läsarne uttala sanningens oväldiga, oförblommerade språk. Vackra tanke, djerfva beslnt! Bladet draperade sig således i rättvisans fotsida mantel och anlade bindel för ögonen. Farliga position för en svag dödlig! Huru genant drägt för en så qvicksilfverartad natur! Öppendagligen tager bladet det ena snedsteget efter det andra. Under förevändning att vara oväldigt plockar det immerfort Preussens vågskål så full, att Frankrikes är, på några framtvongna handlingar när, alldeles tom. -Mens-låtom oss: se till, huru. Dagens Nyheters neutralitet är beskaffad. Känd sak är så god som vitnad! Allmänt har det varit uppmärksammadt, hurusom Nyheterna, :efter -omsorgsfulit urvalj bespisat sina Jäsare med artiklar endast till preussarnes förmån eller ock sådana, som oförmärkt och försåtligen. kastat en oförmånlig eller helst tvctydig-dager öfver fransmännev. Om — för att synas neutrala — Nyheterna då och då meddelat något eller några af de otaliga bevised på -preussarnes barbariska, vandaliska framfart, så hafva de genast till desert bjudit? en stor dosis tillkonstladt, motgift: från något preussiskt, engelskt eller . belgiskt apotek. Och fanns gt sådant till hands, så framtogö. de alltid ur sitt husspotek något medel -egnadt -att förtaga-verkan af-dylika-för das Preussenthum besvärliga saker. i När bladet ej hade hvassare eller försåtligarevomdömen än t.-ex. påståendet att den armå som i Kina besegrat kineser alltjemnt trodde sig hafva kineser framför sig och således styrdes på kinesiskt sätt, så var det särdåles. mildt och förargelselöst. — Men då den diplomatiska balourdisen i Berlin, angående. Posttidningen, här blef bekant, allmänt beklagad och af nästan hela svenska pressen energiskt kritiserad, skrufvade sig Dagens Nyheter in i en motsatt riktnisgoch berömde åtgörandet..— Då man fått bestämda underrättelser om zuavregementets panik och vilda flykt framför Paris, Hvilket så när förstört hela verkan af utfallet den 19. Sept., och om den ovilja, varmed det mottogs i Paris, så kallar D. N. detta en beklagansvärd förbittring hos Parisbefolkningen.General Trochus dagorder, med anledning af detta zuavernas beteende och det faktum, att. 21-man af dem blifvit arkebuserade, torde dock hafva bevisat att. den Pbeklagansvärda?sförbittringen var fallt befogad och rättvis, — Samma dag söker I D. Nyheter, genom en .törsåtlig ordställning, ingifva ovilja emot och förlöjliga parisarne, derför att de, i sin rättmätiga och alldeles naturliga-ifver att söka. omintetgöra det :afskyvärda, systematiskt ordnade, preussiska spioneriet, såsom spioner arresterat en eller annan oskyldig, men misstänkt person. D. Nyheter, som icke haft ett klandrande ord t. ex. emot tyska bataljoners sätt att genom upplyftade gevärskolfvar narra och sedan nedgöra sina ridderligare sinnade motståndare; emot nedskjutandet af franska jernvägsoch telegraftjenstemän, derföre ati de icke velat förråda sitt eget land; emot de barbariska utpressningarne, ambulansernas begagnande till skydd för ammunition 0. 8. Vv. — omtalar med helig fasa det ?nidingsdåd? en fransk soldat begick, då han, hellfesän att se citadellet i Laon i fiendens händer, sprängde det (och sig sjelf) i luften. Den 30 Sept. innehåller D. Nyheter en uppsats emot tidningen Fäderneslandet, hvars redaktör kailas äreskändare. . I. dennaoppsats utropar Dagens Nyheter: Fädernsslandet afskyr sdilningen som fränsmannen äfskyr preussare,. Hvad säges om slikt? Fransmännen sättas iparitet Med dem bladet kallar äreskändare och -prenssarne i paritet med sanningen!!! Sk pnentrala tanke! -hvarj. sav ARR rn FPP VER RA PER Print