Aftonbladet – 14 oktober 1870, sida 3

KRIGET. Tysksrne hade länge tviflat att någon Loire-arm alls fanns till. De togos ur denna villfarelse när den ströfkår som från Paris blifvit fram skickad mot Orleans för att indrifva reqvisitioner, den 5:e helt plötsligt vid Poury stötte på denna armås avant. arde under general Reyan. De drogo sig då tillbaka, trogna sin grundsats att aldrig våga batalj mot en öfverlägsen fiende. Men redan den 9:e äro de åter i fullt anryckande mot Loire. . Denna gång är det dock ej enast en flygande kolonn, utan en hel armåkår, hvars hufvoddel ttgöres at den 1:a baierska kåren och stående under befäl af dennes chef, den bekante general v. Tann. Den 10:e stöter denna kår vid Artevay, en station vid jernvägen till Orleans och endast nå. gra mil från denna stad, på brigaden Lanfara och kastar honom; efter fem timmars årdfackad strid, tillbaka tot Orleans. Fransmännen skola dervid, efter tyska berättelser, förlorat 2000 fångar och 3 kanoner. : General:Reyan, ty han förde äfven här befälet, hade efter återtåget, fienden Säger en oordnad flykt; fattat fr i en på vägen mellan Artenay och Orleans belägen skog. Här blef. han. dagen derpå, troligen sedan han erhållit förstärkningar af hufvudstyrkan i Orleans,-anfallen af fienden och efter nio timmars strid kastad tillbaka till denna stad och öfver Loire till dess venstra strand. Orleans, som ligger på flodens norra sida, stormades straxt derefter af tyskarne, som dervid skola tagit flera tusen fångar. Den tyska styrka som deltogi striden uppgifves i telegrammet från Versailles, hafva bestått af 1:a baierska kåren, 22: infanteri-divisionen (hessare och passauer) samt en kavalleridivision. Befälet öfver Loire-armen har efter general Lamotte Rouge öfvertagits af general Palardine. Huravida tyskarne ämna fullfölja sin seger och gå öfver Loire berätta ej telegrammen... -Det synes dock sannolikt. Öfvergången-af floden, som fransmännen säkerligen skola söka hindra, gynnas deraf, att Loire här vid Orleans har flera holmar i sin flodfåra. Våra telegrammer tala dessutom om ströfkårer, som framtränga i sydvest mot Chartres och den häromkring belägna, för sin fruktbarhet kända gamla provinsen Beauce, numera departementerna Eure-et-Loire samt Loire-et-Cher. I Normandie, der fiendtliga skaror redan visat sig på flera ställen, organiseras försvaret af prefekten i Rouen, den från lagstiftande kåren bekante orleanvistiske deputeraden Estancelin. Det bekräftar sig att S:t Quentin, ehuru. en öppen stad, beslutsamt och lyckligt försvarat sig mot en sådan ströfkår af 1500 man. Själen i försvaret är äfven här prefekten Avatole de la Forge, en af de mest framstående medarbetarne i Sigele. En nyhet för dagen är ätven att franska pansarflottan återvändt till Nordsjön, i följd hvaraf fyrarna på de tyska kusterna åter blifvit släckta. Striden den 30 September. Journal officiel för den 2 dennes meddelar en rapport från general Trochus stabschef, general Schmitz, och en dagorder från guvernören sjelf i anledning af 13:de kårens utfall den 30 September. Soldater! — säger Trochu — vi äro inovecklade i en förtviflad strid, i hvilken I icke längre ären stöd för en af Frankrike förkastad politik. Fienden söker förödmjuka nationens ära och tillintetgöra hennes tillvåro. I hafven förstått detta och visat er vara krigsmän, som äro nationen värdige. General Trochu beskådade från! lästet Bicetre denna affär, i hvilken de franska trupperna under. Vivoy stredo med största tapperhet och energie.. Preussarne drefvos öfverallt tillbaka, och de franske soldaterne togo ett fast batteri vid byn Thiais; men som de icke hade några hästar, kunde de icke föra kanonerna med sig. General Vinoy gaf först order, att hans trupper skulle lraga sig tillbaka till Paris, då preussarne kommit i tillfälle att koncentrera stora truppmassor, och detta återtåg; hvilket försiggick ander fiendens eld, verkställdes med ett lugn och en ordning, som gjorde soldaterne den största heder. Det anmärkes också i den ffentliggjorda rapporten, hvarur det här anörda är ett utdrag, att det exempel, som inien gaf, icke var förspildt för mobilgardet, om ådagalade en fast hållning. Flere franska regementen ledo en icke obetydlig förlust, medan de anföllo de fiendtliga batterierna i ronten. : Det lilla kriget. ; Till Weser Zeitung skrifves från preussika lägret vid Metz den 3 i denna månad: Oväsendet med frivilliga skarpskyttar såväl som let fiendtliga uppträdandet af enskilda invånare not de tyska trupperna visar sig nu äfven i denna rakt. Många tecken göra det otvifvelaktigt, att nan varit sysselsatt med att i trakten mellan Metz . ch. Thionville förbereda landtbefolkningen till notstånd mot oss. Ett hufvudsäte för dessa före! ag var den stora fabriksbyn Moyeuvre, belägen : ngofär midt amallan Mat; och Thianvilla 117