Aftonbladet – 13 oktober 1870, sida 2

ETT OVÄNLIGT ORD) Bkizz af miss MULOCH. Öfvers, från engelskan. Innan Richard hunnit säga ens hälften af hvad han ämnade, läste han sin dom i Jessies ögon, dessa milda ögon, hvilka på en gång uttryckte deltagande och en stum bön om förlåtelse, som om hon tyckte sig ha handlat orätt. Men der fanns intet tvifvel, ingen tvekande ovisshet, hon var fullkomligt säker på sig sjelf. Hon höll af honom, men det var icke kärlek, hon lät honom förstå detta och han måste erkänna det, så att med få ord å ömse sidor var allt oåterkalleligt afgjordt. Richard Wyvill hade ingen älskvärd karakter hvarken i sällskapseller familjelifvet, men under den sträfva ytan bodde en bottenärlig, trofast själ, som man måste värdera, och Jessie uppskattade till fullo hans goda egenskaper. Ehuru hon gifvit honom afslag, hade hon ej sårat hans stolthet; han såg att hon respekterade den känsla han så länge hyst för henne, och oaktadt sina felslagna törhoppningar fann den unge mannen ett slags omedveten tröst i att hafva sagt henne allt. Hvad förmögenheten beträffar hade Richards misstänksamhet för alltid blifvit botad. Han kände med sig att Jessies afslag endast härledde sig derifrån att hon ej älskade honom; hade hon gjordt det, skulle hon säkert skjutit sin rikedom ifrån sig för att säga: Älska mig sådan jag är, för min egen skull. Eget nog kände han sig således ej fullkom) Se A. B. n:r 280, 232, 233, 230 och 236.