målet betingas af att lärjungarne skola blifva på en gång bönder och tänkande menniskor, på en gång åkerbrukare och insigtsfulla medborgare. Arbetssättet torde vara det enda riktiga för personer, som visserligen trampat ut barnskorna, men som ändock, utan att för sin utkomsts skull dertill vara tvungna, känna hunger och törst efter insigter. Ja, utvecklade och allmänt spridda, torde de en gång rill och med kunna bidraga till att det myckna tvånget i våra statsläroverk mildras, att examensväsendet något får jemka med sig, och att lärarne få röna glädjen af större personlig frihet i afseende på arbetssättet. En direkt nytta komma de ovilkorligen att göra våra statsläroverk, nemligen att både dessa och universiteten befrias från en mängd ynglingar, hvilka, utan att passa för de rent lärda banorna, dock känna ett berättigadt behof af att lära något. Som jag ännu har ett och annat att isaken tillägga, skall det icke dröja länge, hr redaktör, förr än ni åter får höra utaf Eder tillgifne ——— BPETEKIRSEBINTIDERTT