Aftonbladet – 12 oktober 1870, sida 3

EEONOMISKT. Enligt generaltullstyrelsens nyligen i Posttidningen meddelade sammandrag utgjorde under Augusti månad Införseln Utförseln af hvete .-k.-f. 5,100, hvetemjöl. ctr 17,800. rÅg.... k.-f. 86,300. rågmjöl. korn... hafre. S f. Häraf visar att ebura spanmålsexporten alltsedan sjöfarten öppnades fortgått med stor liflighet, så hafva ändå icke obetydliga artier ännu i Augusti månad kunnat af andtmänanen försäljas. Att ifrågavarande spaomål först så sent efyttrats, torde förklaras af den omständigheten att den växande grödan visat sig särdeles lofvande, hvarföre något reservförråd af det förra årets skörd icke vidare ansetts beböfligt. Det är äfven otvifvelaktigt, att den uppskjutna försäljningen vitnar om god penningtillgång hos landtmävnen. Om man nu lägger Augusti månads span målsexport till den som dittills egt rum af förlidet års -skörd,så -visar-sig att tolalesporten från den 1 Oktober utgör: af hvete... 222.600, hvetemjöl 16,400, D TÅR... 179.500, rågmjöl. ctr ,900, Körn. kf. 2,168,700, hbafre......... k.-f. 19,737,500. Anteger man nu att priset å den spanmål, som under Augasti månad exporterate, i någon mån nedgått, så visar sig i alla fall att ifrågavarande spanmålsförsäljning — beredt landtmännen ett ökadt penningkapitsl, stort 1,748,000 rdr, och lägges härtill deras inkomst för exporterad spannmål till ultimo Juli månad, så uppgår landtmännens totalinkomst intill slutet af Angusti månad för exporterad spanmål af 1869 ärs skörd till 35,405,000 rdr. Det torde icke behöfva framhållas, hvad af flera företeelser bekräftas, att landtmännens ställning, till följd af den gynnsamma exporten, redan ganska betydligt förbättrats. sammanhang härmed torde icke vara olämpligt att framhålla en annan tillfredsställande företeelse. Då man med skäl lägger mycken vigt på storleken af riksbankens metalliska valuta (silfver och guld), så kan det vara af intresse att tillse huru den gestaltat sig vid olika perioder under de fyra föregående åren, då vårt lands hufvudnäring — jordbruket — lemnat så högst väsentligt olika resultat. Riksbankens metalliska valuta utgjorde (i runda tal): 866, Juni den 30.... .. rdr 12,192.000. Dec. den 30. 14,447,000. 1867, Juni den 30 13,747,000. Dec. den 30.... 13,392,000. Nästan hela Norrland drabbades sistnämnde år af svår missväxt, till hvars lindrande en högst. betydande spanmålsinförsel blef nödvändig, och 1868, Juni den 30 hade riksbankens metalliska valuta nedgått till ....... -. . rdr 10,656,000, men uppgick samma år den 30 Dec. tilll. . -16,289,000. 1869, Juni den 30. 12,110,000. Dec. den 30. -15,575,000. 1870, Juni den 30............ sne 19,358,000.) Men derefter började den metaltalliska valutan att nedgå, och utgjorde Sept. den 24............ 15,832,000. Den plötsliga minskningen var en naturlig följd af kriget. Det var gifvet att en mängd fordringar som utlandet egde här, skulle qvideras, hvilket ock utan svårighet skedde, och man kan med visshet antaga att våra affärsmän i närvarande stund vida mindre än vid någon föregående period anlita utländsk kredit, utan att importen ändå minskats. Äfven en annan omständighet föranledde den metalliska kassans minskning. Vid krigets utbrott skyndade en mängd personer i utlandet, som innehade svenska obligationer att här afyttra dem till nedsatt pris: de fanno lätt köpare och följden deraf blef att bankens silfvertillgång visserligen minskades, men i samma proportion äfven vår ) Den betydliga tillväxten föranleddes otvifvelaktigt at den redan på hösten 1869 började och på våren fortsatta störa -spanmålsexpor. ten.