Aftonbladet – 12 oktober 1870, sida 2

reuna utloörandet al Fragiredens femte arikel com grundvilkoret för ea varaktig fred ned Danmark och heia den skandinaviska orden och uttalar sin förhoppning att det naturliga hatet mellan tyskar och nordbor skall genom en rättvis gränsregleripg undanrödjas, att de må kunna göra gemensam ront mot Ryssland. Kölnische Zeitung, som iterger dessa Lammers ord, tillägger: Det ir samma åsigter som vi i mer än tjuga år örfäktat, och nu då de genom ett europeiskt statsfördrag äro sanktionerade, kuuna vi så nycket mindre afstå derifrån. j Regeriogen i Tours har nu ntgifvit ett anIra och tredje häfte af de i Tuilerierna och . d. kejsarens uppfångade brefvexling funna papperen. At dem visar sig att general Palikao, för att begagna ett mycket mildt uttryck, rentaf fört lagstiftande kåren bakom jaset, då han försäkrade att kejsaren etter nederlagen vid Wörth och Forbach nedlagt befälet. Såsom de nu publicerade dokumenterna ådagalägga var kejsaren ännu i Sedan öfverbefälbafvare för hela franska armån. Vi Atergifva härnedan några utdrag ur denna senaste fascikel af handliogar till frankrikes nyaste historia: Krigsministern till H. M:t kejsaren i lägret i Chalons. Kejserliga högqvarteret i Paris den 21 Aug., kl. 10. Man har tvenne vägar att välja på. Antingen måste man hastigt befria Bazaine, hvilkens ställDing är ytterst kritisk, derigenom att man i största bast marscherar på Montmådy, eller gå emot kronpringen af Preussen, hvilkens armå är talrik och vilken bar i uppdrag att rycka in i Paris, der han skall proklameras till kejsare af Tyskland. Isistnämnda fall kan jag afsända 13:e kåren, general Vinoy, 27,060 man, för att besätta Fortefous Jouarre, der man har medelpunkten för en kringgående rörelse af marskalk Mac Mahons armå, som kraftigt framgår i flanken af preussiska armån, vare sig nu att den tager vägen från Vitry, Champaubert och Montrupail eller rycker fram öfver Vassy, Montirender och Brienne, Kejsaren, hvilken som bekant icke mera skulle hafva öfverbefälet, svarade: Courcelles den 22 Augusti, kl. 4. Jag har mottagit eder depesch. Lät för attbedraga fienden inrycka i Journal officiel, att vi med 150,000 man marschera till S:t Dizier! Jag antager Wimpffen i stället för Failly. Maissat kan icke stanna. Utnämn Lsacratelle i hans ställe. Inhibera det dekret Rouher öfverlemnat till eder, men verkställ slutet deraf som rör de gamle soldaternas inkallande! Bland de dokumenter som af kommissionen blifvit funna bland Rouhers likaledes konfiskerade papper och offentliggjorda finna vi följande utkast till ett dekret, ett bref, och en proklamation. De äro skrifna med Rouhers handstil och undertecknade af Napoleon. Dekretet lyder som följer: Napoleon med Guds nåde m. m. Art. I. Marskalk Mac Mahon, hertig af Magenta, utnämnes till öfvergeneral öfver alla de trupper som bilda armö6n i Chålons, äfvensom öfver dem, hvilka äro sammandragna eller skola sammandragas under Paris murar eller i hufvudstaden. Art. IL Utförandet af detta dekret uppdrages åt vår krigsminister. Gifvet i Rheims den 21 Aug. 1870. oto. . Napoleon. Det åtföljes af utkastet till en skrifvelse från kejsaren till Mac Mahon, så lydande: Marskalk! Våra förbindelser med marskalk Bazaine äro afbrutna. Ställningen blifver Svår och allvarsam. Jag ställer en uppfordran ti!l er fosterlandskärlek och hängifvenhet, öfverlemnar åt er öfverbefälet öfver armen i Chålons och de trupper som skola sammandragas omkring hufvudstaden och i Paris. Er, marskalk, är den största äran förbehållen, nemligen att bekämpa och tillbakaslå den fiendtliga invasionen. Hvad mig angår, får intet annat politisk hänsyn göra sig gällande än fäderneslandets räddning. Jag vill vara er förste soldat och strida och segra eller dö med er midtibland mina soldater. . Föjjande i kejsarens kabinett redigerade proklamation skulle tillsändas marskalk Mac Mahon på samma gång scm nyss anförda bref. De inom parentes ställda raderna äro öfverstrukna i utkastet. Kejsaren har anförtrott mig öfverbefälet öfver alla de stridskrafter, som jemte armån i Chålons skola sammandragas omkring hufvudstaden. Min. lifligaste önskan skulle hafva varit att skynda till marskalk Bazaines hjelp; men efter mogen pröfning har jag insett omöjligheten af ett sådant företag under de omständigheter i hvilka vi befinna oss. (Vi skulle icke förr än om några dagar kunnå pppaå Metz. Under denna tid skall marskalken hafva måst genombryta de hinder som ställer sig i vägen för honom... Vår direkta marsch på Metz skulle... ) Under det vi marcherade åt öster, skulle Paris vara blottstäldt och en talrik preussisk armå kunde närmå sig dess murar. Efter sina motgångar under det första kejsardömet har Preussen skapat sig en militärorganisation, som (sätter det i stånd att hastigt väpna sitt folk och på några dagar kalla hela sin befolkning under vapen. Det förfogar sålunda öfver ansenliga stridskrafter. Paris befästningar skola uppehälla den fiendtliga strömmen. De skola gifva oss tid och utvägar) satt det i stånd att sätta ansenliga stridskrafter i rörelse. Paris befästningar skola uppehålla (den fiendtiiga strömmen) fienden och gifva oss tid att i vår ordning (organisera) tillgodogöra vårt lands alla stridskrafter. Den nationella hänförelsen är oerhörd. Fäderneslandet står såsom en man. Jag mottager med tillförsigt det befäl kejsaren anförtror mig. Soldater, jag räknar på eder fosterlandskärlek, på eder tapperhet, och jag hyser den öfvertygelsen (att vi med någon ibårdighet) att vi skola besegra fienden och förjaga honom från vårt område. ; tt annat förslag till proklamation var skrifvet med Rouhers handstil. Allmänheten har icke glömt f. d. senatspresidentens resa till kejserliga högqvarteret. Det är dessa dokumenter som Napoleon lät underteckna, då han företog den rörelse mot Ardennerpa, som skulle sluta med katastrofen vid Sedan. De med beslag belagda kejserliga papperen äro för öfrigt en outtömlig källa till upptäckter, som visserligen ej skola ailt för mycket öfverraska dem som förl. vinter något närmare följde händelserna i Paris. Sålunda visar det sig nu att den beryktade bombkomplotten ej var någonting annat än en uppfioning af den kejserliga polisen. Den egentSETT SENATEN SEE FA PIETER HSE