Courer erfara vi, att antalet af de i mairie dagligen anmälda dödligt sårade af borgar klassen steg till 8 å 12. Beskjutandet fort for vid pass 6 veckor, hvadan totalförluste inom denna kategori går till 4 å 500 personer Deriblaud äro alla lefnadsåldrar represente rade från det späda barnet till gubben. A uppgifterna på offrens stånd kan man sluta att den förmögnare delen af befolkninge: nästan fullständigt måste hafva utvandrat. Tyskarnes krigföringssätt. Med anledning af de tillvitelser som redar vid krigets början gjordes de tyska truppern: för kränkning af folkrätten har den noraty: ska förbundsregeringen tillstält sina sändebuc i utlandet följande cirkulär: Berlin den 27 September 1870. I lagstiftande församlingens session den 1 Sep tember har dåvarande utrikesministern, prins La tour dAuvergne, uppläst tvenne cirkulär, hvarut de tyska trupperna beskyllas för flere upprepade kränkningar af såväl den allmänna som den för dragsmessiga folkrätten. Det påstås deri, att ty ska trupper tillåtit sig fiendiligheter emot franskt ambulanser, tillfångatagit baron de Bussierre mid uti en af honom organiserad ambulans, använd explosibla bösskulor, tvungit bönder i trakten a Strasbourg att inom skotthåll af fästningens ka noner arbeta i löpgrafvarne, försökt att skydds proviantoch ammunitionståg genom det i Gent verkonventionen föreskrifna tecknet, och att slut ligen en fransk läkare blifvit dödad af en preus sisk soldat, under det han varit sysselsatt att för binda honom! 838 fullständigt jag än a priori var öfvertygad om oriktigheten af alla dessa uppgifter, har jag likväl med afseende på namnet, som förlänat dem sin betydelse, ej velat åtnöja mig med försäkringen, att dylika företeelser vore omöjliga, utan har jag låtit anställa efterforskningar, om något förekommit, som af otillförlitliga och illvilliga erättare kunnat vanställas till dessa påstådda grymheter. Dessa efterforskningar hade visserligen så mycket större svårigheter, som den franska ministerns påståenden både i afseende på de närmare omständigheterna och på bevisföringen äro förda på ett för officiella yttringar af så allvarsam natur ovanligt obestämdt sätt. Öfverallt saknas fullständiga uppgifter på namn, ort och tid. Till bevis åberopas i de flesta fall notoriteten, det vill säga så mycket som de franska tidningar, hvilkas tillförlitlighet jag i sanning ej behöfver närmare karakterisera. I de båda fall, der det åberopas vitnen eller vitnesbörd, nemligen i afseende på de explosibla kulorna och det genom tvång åstadkomna användandet af elsassiska bönder i löpgrafvarne, meddelas hvarken innebållet af vitnesbörden eller om namnen på vitnen eller berättare. De hos oss anställda efterforskningar hafva blott lemnat ett faktiskt, men illa vanstäldt skäl för en enda af de emot tyska trupper uttalade beskyllniogar. Det är sannt, att baron de Bussierre blifvit häktad samt att han deltagit i skötseln af sårade. Men häktandet har ingalunda skett i midten af ambulansen, utan blifvit föranledt genom misstanken, att han underhöll förbindelser (Einverständnisse) med Strasbourgs besättning, och har jemte den den derpå följande interneringen blifvit verkstäldt med fullt afseende på hans samhällsställning och ärofulla kall. Om varaktigheten af hans fångenskap kunde endast militära skäl blifva afgörande. Alla de öfriga påståendena i de båda cirkulären har jag att beteckna såsom fullständigt uppdiktade, och det är att invänta af den franska regeringen, om och på hvad sätt den skall försöka utt uppfylla den henne åliggande förpligtelsen att vevisa sina påståenden på ett sätt, som, efter den lt mera ökade kännedomen om de officiella franska försäkringarnes tillförlitlighet. kan göra anspråk på uppmärksamhet. Med afseende på de andra makter, som deltaga Gentverkonventionen och Petersburgska deklaationen af den 24 November (11 December) 1868, år jag tillägga den positiva försäkran, att nämnde tonvention af de tyska trupperna på det OmSOrEar ullaste blifvit utförd, samt att explosibla projekiler för handgevär eller af mindre än 400 grammes igt ej förefinnas i hela tyska armån. Deremot föreligga mer än tillräckligt konstateade fakta af den mest förvånande beskaffenhet, wuru franska regeringen utfört eller rättare icke itfört Gendverkonventionen, hvars åstadkommande lensamma, såsom prinsen Latour dAuvergne rikigt betonar, med största ifver bedrifvit. De tyka läkarne, som efter slaget vid Wissemburg i le under generalläkarne Bögor och Wilms ståenle lasaretten hade att sköta sårade fransmän, öfrertygade sig, att dessa med sällsynta undantag ldeles icke kände betydelsen af den hvita binleln med det röda korset. Högre franska militäräkare, som derefter infunno sig i dessa lasarett, ör att efterse sina landsmän, hade varit nödsakale att sjelfva på ett ganska nödtorftigt sätt af örhandenvarande materiel åt sig förfärdiga det kyddande tecknet, och försäkrade furst Putbus, Johanniternas delegerade, att franska ministeren warken till läkarne utdelat Gentverbindeln eller ifvit dem befallning att anlägga densamma. Se: lermera hafva fångna franska officerare öfverenstämmande intygat, att Gendverkonventionen och le från densamma utgående föreskrifter om amnulansers, läkares och sårades behandling i franka armån alldeles icke blifvit kända. ch huru ödvändig hade oj en noggrann upplysning derom arit just för denna me då franska regeringen unnit det förenligt med humaniteten, hvilken cirtuläret af den 30 Augusti betecknar såsom skälet ör desg beifrande af Genöverkonyventionen, att öra de bland den nordafrikanska stadsbofolkninens afskum värfvade turkos i fält emot oss! — Ivilka följder försummandet af en sådan upplysing haft, förbehåller jag mig att bevisa genom fficiella protokoller. Efter allt detta kan man i de båda cirkulärerna f den 30 Augusti ej se något annat än ett förök att genom ur tidningar ihoprafsade motbekyllningar för ögonblicket borttaga udden af vår en 26 Augusti afgifna protest, i afseende på påaglig kräl RE af parlamentärfiaggan, samt af da protester, som man hade skäl att föranta. Hr baron anmodar jag ödmjukast att af detta llkännagifrande lemna en afskrift, resp. öfversätting, till hr utrikesministern. Kanslern för Nordtyska förbundet. In procura von Fhiele. Om kriget och situationen i Frankrike läes i Berlingske Tidende följande betrakteler af signaturen D—d (biskop D. G. MonTa