Aftonbladet – 10 oktober 1870, sida 2

ÅR SEND DESEPRE IfoDy UTE TIGERS UPSPEESE MSE KRRESTS säkert sprida sig vida omkring. Åfven om den gamle krigaren, hvars helsa under de senaste åren skall ha mycket försvagats, ej kan så aktivt som förr deltaga i krigsoperationerna, skall dock hans namn som alltid utöfva ett magiskt inflytande. Han ger befrielsesaken hvad hon hittills saknat ett stort namnatt sluta sig omkring. Huru högt af behofvet påkalladt det var att en kraftigare arm fattade rodret i Tours, visar en korrespondent till Times, som nyligen gjort en resa genom södra Frankrike och skrifver från Lyon, der han varit vitne till uppträdena de sista dagarna i förliden månad. Det tåg, skrifver han, hvarmed jag jag anlände till Lyon, var endast sju timmar efter sin tid. Detta på en resa, som eljest skulle upptagit högst 14 timmar, kan kallas för ett godt resultat. Det skulle vara svårt att ge en tillräckligt tydlig föreställning om den ytterliga desorganisationen af Frankrikes jernvägssystem, men vore det möjligt, skulle det på samma gång ge en ganska god föreställning om förvaltniogen il allmänhet. Den nästan mekaniska rutin som rådde i styrelsens alla departementer blifver nu då hela maskineriet är i olag, hennes ruin. Det fias ingen rikedom på utvägar, ingen förmåga att wmöta nya och oväntade tillstötande omständigheter, ingen snabbhet i uppfinning eller förmåga att lämpa det nuvarande systemet efter de nya förhållandena. Red tape är ej elastiskt, ech likväl är det just den största möjliga elasticitet som nu fordras. Den franska embetsmannaandans potantiska vanor göra henne ytterst odugig för de svårigheter med hvilka hon har att kämpa, och bevisen derpå visa sig öfverallt. När Frankrike gick som ett urverk, tröstade vi engelsmän oss för det vi vid jernvägsstationerna behandlades som får med den fullkomliga ordning och regelbundenhet, hvarmed vi och våra saker stämplades och afskickades. Passagerare äro ännu får, men sina saker få de ej med sig. — Den provigoriska regeringen synes, då hon inneslöt sig i Paris, ha glömt att denna stad ej var Frankrike, utan en fästning, som endast behöfde en militärguvernör, medan det öfriga landet var försatt i så fullkomligt nya omständigheter, att de måste ge anledning till invecklade administrativa problemer. — För att lösa dessa har hon delegerat tre af sina medlemmar, män som, huru aktningsvärda de för öfrigt må vara, ej ega landets förtroende och äro fullkomligt oerfarna i förvaltningsärenden. Nu då iogenting mindre än ett organisatoriskt snille kan rädda Frankrike, är det i fråga om sina högsta militära ingifvelser beroende af en förträfflig, mer än 70-årig advokat, en sjöman och — en annan berre, då och då understödda af en ballong från Paris. Den förvirring som herrskar vid hvarje jernvägsstation, herrskar i hvarje departements stad och i de nybildade legionerna samt är utan tvifvel den oundvikliga följden af det system som centraliserade allt i f. d. kejsarens Person. Beröfvade ledningen från Paris, likna departementerna en kull orr-kycklingar som anfallas i det. ögonblick de förlorat hönan.. Det bekräftar sig, att det radikala partiets af Cluseret ledda uppresning i Lyon den 29 Sept. afgjordt misslyckats. Det var mycket omvexlande uppträden som denna dag egde rum i och framför stadshuset. Först häktades Cluseret af nationalgardet och fördes till stadshuset. Saigne kallade folket till hans befrielse och drog försorg för att arbetarelegionen från Croix Rousse skulle komma uppresningen till hjelp. Derpå störtade en hop in i stadshuset, tillbakaträngde de få nationalgardister som höllo vakt derstädes och befriade generalen. Men på samma gång häktades prefekten Challemel Lacour, mairen Henon med flere för tillfället närvarande municipalråd. Cluseret uppträdde på stadshusets balkong och förklarade, att folket numera var sin egen herre och att reaktionen var fången. Saken tog en betänklig vändning. I alla stadsdelar slogs generalmarsch och bodarna stängdes. Men det dröjde icke länge förrän nationalgardst ankom från flere punkter. Den 4:de bataljonen från Croiz Rousse, på hvilken Saigne förnämligast räknat, vände sig omot honom orh hans anhängare och befriade prefekten, mairen och municipalråden. Emellertid hade Place des Terreaux fyllts med nationalgarde. Prefekten uppläste under allmänt bifall en jet nu från Tours ankommen depesch, hvilken beklädde honom med oinskränkt fullmakt för alla borgerliga och militäriska angelägenheter. Saigne, Cluseret och andra orostiftare blefvo nu å sin: sida fasttagna, Omkring kl. 8 på aftonen var allt åter lugnt och nationalgardet tågade hem kompanivis, Emot Saigne och hans medhjelpare inleddes nu en undersökning, Den förstnämnde är icke fri från misstanken att förut hafva tjenat kejsardömet såsom hemlig polisagent. Åtminstone förefaller det besynnerligt, att då för nägra dagar sedan i en folkförsamling I kades offentliggörandet af namnen på den störtaderegeringens mouchards det yar Saignes allena som förklarade detta offentliggörande öfverflödigt och olämpligt. . Cluseret försattes åter i frihet, sedan han gifvit sitt-hedersord att lemna staden inom 24 timmar. Under dessa händelser hade det i lägret Sathonay liggande mobilgardet besatt fästena med det fastå beslut att försvara dem mot hvarje öfverrumpling å Claserets och Saignes sida. Bland de proklamationer, hvilka under de senaste dagarne af det radikala partiet blifvit anslagna i gathörgen, men vanligen straxt åter nedrifna, må nämnas en, i hyjlken tillkännagifves den revolutionära federationen af kommunerna, Art, I i denna proklamation dekreteras afskaffandet af den omaktlös blifna administrativa och guvernemenfala tas nskinen,, Art, 2 suspenderar alla ciStälsu.. -naldomstolar och ersätter dem viloch krimi. . genom folkjustis. Art. N Ivder stlordarskotalandet af skatter och hypotes CM tillsvidare. Skatterna ersättas genom atguter af de konfederade kommunerna. Dessa afgifter betalas af de rikare klasserna i förhållande till hvad Frankrikes allmänna bästa kräfver.o Alldenstund staten är afsatt., så kan den enligt art. 4 icke mera intervenera i fråga om betalningen af vrivatskulder Ett