Aftonbladet – 10 oktober 1870, sida 2

.— Sammanstötning och drunkning. Ångfartyget Söderhamn, fördt af kapten D. Z. Hector, afgick härifrån i-lördags eftermiddag kl. något öfver 5 med full last och flera passagerare, Då fartyget unnit mot slutet af Stockholms skärgå7q observerades en skonert för falla Seel och, fördevind som styrde in mot 4ärgården, Ångfartyget höll af styrbor? hän ända tilldess det var alldeles InDa skäret Skomakaren, då skonerten, hvars befäl ej tycktes bry sig om ångfartygets signaler, seglade på ångfartygets babordssida med sådan fart, att alla hytterna på däck midskepps krossades, skorstenen föll omkull och styrhuset vändes upp och ned. På kommandobryggan befunno sig kaptenen, rorgängaren och förste styrmannen frih. C. Ph. H. Åkerhjelm, den sistnämnde nyss uppkommen för att mottaga vakten öfver Ålandshaf. En förfärlig villervalla uppstod nu ombord, passagerarne uppkommo från sina hytter i blotta linnet, alla skreko på båtarnes utsättande och troende att fartyget blifvit läck och skulle sjunka; ångpipan, som vid skorstenens fall kommit i olag, ljöd oupphörligt, emedan man ej kunde från densamma afstänga ångan; den ena båten blef sönderslagen i spillror vid sammanstötningen, och den andra, eller styrbordsbåt, var det omöjligt att få ut, emedan skorstenen, som ännu fasthölls af några nagar i rökupptaget, låg tvärtöfver den qvarvårande båten. Under allt detta virrvarr skulle förste styrmannen springa akter-ut för att göra den dervarande styr-ratten klar, emedan den på bryggan varande oklarats vid sammanstötningen, och förmodas det att han lå halkat å däckslasten och fallit öfverbord. Han lärer varit skicklig simmare, men hinlrades måhända nu deri af den mängd tjocka läder och stora sjöstöflor han iklädt sig för utt bevara sig mot kyla under höstnatten, ch hans rop om hjelp kunde ej höras under