Aftonbladet – 7 oktober 1870, sida 2

inderkastad, att detta sjelfskrifna ordförandekap var nödvändigt, emedan derförutan kulle saknas erforderligt samband mellan örvaltningens alla grenar och den nödvänliga personliga föreningslänken dem emellan. Jet har icke saknats exempel på huru föga le gällande föreskrifterna om ordförandeskapet innefatta någon borgen för det samoand mellan olika förvaltniogsmyndigheter och den kontinuitet i förvaltningen, som de örnemats skola innefatta, men vi anhålla att å fästa uppmärksamheten på ett nytt och anmärkningsvärdt vitnesbörd i detta hänseende. Den summa, om hvilken här är fråga, ir visserligen icke af den betydenhet att den väger mycket tuogt i hufvudstadens på millioner sig slutande budget, men saken är derför icke mindre märklig ur principiel synpunkt och såsom ett bevis på hvad som kan passera till trots för det så högt prisade psambandet och den så oundgängliga kontinviteten. , I beredningsutskottets utlåtande n:r 68 för år 1864 tillstyrkes att stadsfullmäktige måtte bevilja pension åt poliskommissarien Jäderin med 1020 rdr årligen, dock med vilkor att detta pensionsbelopp från stadskassan min-; skas eller upphör i mån som de medel, hvilka, jemlikt 12 i reglementet för polispersona-l, lens i Stockholm pensionsinrättning den 2 Febr. 1854, öfverståthällareembetet eger att använda till understöd eller pensioner åt afskedad eller sjuklig medlem af polispersonali len, blifva tillgängliga till Jäderins pensionerande,. Denna hemställan bifölls af stads-i follmäktige vid deras sammanträde den 1 Augusti 1864. Beredningsutskottets utlåtande upplyser för öfrigt, att förenämnde 12 i pensionsreglementet berättigar öfverståthållareembetet, att tilldela afskedad eller sjuklig medlem af polispersonalen understöd eller pension af pensionsfondens inkomster, med användande dertill af högst 1800 rdr, men att denna tillgång vore till förmån för andra afskedade af nämnde personal till fullo använd. Af 1869 års revionsberättelse för pensionsfonden erfar man emellertid, att dess tillgångar utgjorde vid 1868 ärs början .. .. rdr 265,721: 71. 297,741: 31. 1868 års slut .... således tillökning på ett är rdr 32,019: 60; att utgifterna för året utgjorde 2778 rdr 22 öre, hvaraf Ordinarie. pensioner... on rdr 200: Extra dit0; mapp onkr nan 1516: 67 samt återstoden äåflöriingar och provisioner. Om nu än hela beloppet at extra pensioner skulle vara meddelade på grund åf s 12 i reglementet, är dock dermed ej sagdt att dessa fortfarande utgått alltsedan 1864, än mindre att de ännu utgå. Men äfven om så är, skulle stadens utgift minskas med nära 300 rdr, eller skilnaden mellan de 1800 rdr, som öfverståthållareembetet eger att af pensionsfoadens inkomster använda och det belopp af 1516 rdr 67 öre som verkligen blifvit användt, således en summa af 283 rdr 33 öre. Penz sionen till Jäderin upptages dock -till oförändradt belopp i såväl 1869 och 1870 års stater, som jemväl iden redan godkända staten för 1871. Nu bör man väl kunna antaga, att öfver. ståthållaren vet huru mycket han dispoterat af ofvannämnda 1800 rdr, men det vill synas som om han icke skull ha ömtalat det för beredningsutskottet och stadsföllmäktigs. Det är, af hvad som passerat, temligen påtagligt, att säväl utskottet som fullmäktige, vid pröfningen af bodgeten glömt böt att äen ifrågavaraude anslagsposten var beviljad vilkorligt och att de bort tillse, huruvida icke det uppställda vilkoret kunde bereda någon minskning i stadens utgift. Vi lemna derhän i hvad mån en sådan glömska å deras sida är ursäktlig, men öfverståthållaren, som har officiel befattning både med pensionsfonden och med stadsbudgeten borde åtminstone icke ha låtit komma sig till last en sådan glömska. Alt han gjort det, eller åtminstone att han icke erinrat utskottet och fullmäktige om förbållandet med detta anslag och det vid dess beviljande fästade vilkoret, synes emellertid vara faktiskt, och man kan deraf finna någon ledning för sitt omdöme rörande gagnet för kommunen af öfverståthållerens ordförandeskap hos fullmäktige samt i beredniogsutskottet och förvaltningsnämnderna. Vi tillåta oss derföre, på samma gång som ni anse oss böra fästa kommunalmyndigheternas uppmärksamhet på ifrågavarande oms ständigheter, erinra hafvädstadens representanter inom riksförsamlingen om angelägenheten af att icke låta frågan om öfverståthållarens sjelfskrifna ordförandeskap fortfarande hvila. Yrkandet om atskaffande af deana för. hufvudstaden förödmjakande un: dantagsbestämmelse i dess kommunalfötfattning har en gång lyckats tillvinna sig lagutskottets tilistyrkande och andra kammarens bifall, och det synes som om tidpunkten skulle vara särdeles gynnsam för dess återupptagande, då man vet att den nuvarande cheten för civildepartementet är en afgjord anhängare af en reform i denna riktning. Hr Bergström uttalade sig nemligen vid 1869 års riksdag med mycken energi för lagutskottets då framlagda förslag och han ådagalade på ett särdeles klart och öfvertygande sätt haltlösheten af de skäl, som af hr Lindhagen anfördes till stöd för undantagsstadgandets bibehållande. Om man än icke kan vänta att hr Bergström skall i sin nya ställniog taga ett initiativ för åstadkommande af den ifrågavarande reformen, bör man emellertid kunna vara förvissad om ett kraftigt stöd för densamma såväl inom kamrarne som i konseljen. Kollekt i rikets kyrkor för sårade och sjusxe i kriget. Sedan föreningen för frivillig sjukvård i fält, efter erhållna uppmaniogar från Frankrike och Tyskland, äfvensom från den internationella komiten i mV -— 7 rm —A RR TS mm mm mm 0